Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De stora geografiska upptäckternas tidehvarf - Vetenskapernas uppblomstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på sig och endast mycket långsamt fullbordades,
emedan hon vid denna tid (början af det 17:e
århundradet) ännu saknade handelsintressets mäktiga
driffjäder.
Fig. 136. Vasco da Gama.
Tviflen och de oriktiga föreställningarna om jordens
form, som vi ännu se uppdyka hos Columbus sjelf i ett
af honom strax före hans afresa afgifvet yttrande,
hade blifvit förvandlade till insigt af det rätta
förhållandet. Jorden hade verkligen befunnits vara
det aristoteliska klotet.
Härtill kom ytterligare, att på denna samma tid
nyckeln till vårt solsystem blifvit funnen i jordens
gång omkring solen (Copernicus 1506). Klar och enkel
blir nu plötsligt vår verlds bygnad och ordning,
och denna stora upptäckt blir tillika en maning till
utforskande af hennes särskilda delar. Och liksom
andarna, en gång väckta, taga en allt eldigare
flygt, liksom den stegrade kraften på alla områden
sträfvar att gifva sig ett uttryck och på det mest
olikartade sätt skapa oförlikneliga verk, lika så
gaf äfven den af många började, af Luther genomförda
reformationen, på det kraftigaste understödd af den
hastigt utvecklade boktryckarkonsten, en fri utsigt
i menniskans inre verld.
Vetenskapernas uppblomstring. Från detta ögonblick
börjar ett nytt lif. Vid dess vagga ligga namnen på
ett stort antal uppfinnare och ett ännu större antal
uppfinningar, hvilkas upphofsman samtiden glömde. De
astronomiska metoderna riktades och fullkomnades, och
redan Columbus upptäckte den magnetiska meridianen.
Botaniken, läkarkonsten, mineralogin, men i synnerhet
kemin bemäktigade sig de nu till Europa införda
naturalstren och sökte utforska deras väsen,
sammansättning, verkningar och krafter.
De rikedomar, som genom förbindelsen med fjerran
länder strömmade till Europa, höjde ej blott folkens
välstånd och sjelfkänsla, utan bidrogo äfven mäktigt
till bildningens förkofran. Allmänsinnet grundade
offentliga läroanstalter eller doterade på det
rikligaste redan bestående. I synnerhet framstå i
detta hänseende England, Tyskland och Holland, af
hvilka det sistnämda genom kryddhandeln med Molukkerna
blifvit utomordentligt rikt. I Tyskland allena
inrättades från 1502 (grundandet af universitetet i
Wittenberg) till 1631 ej mindre än 14 universitet,
alla utom ett i protestantiska länder. I Holland
uppstodo rikhaltiga bibliotek, dyrbara samlingar,
botaniska trädgårdar o. s. v., der den stora handelns
vetenskapliga resultat funnos förenade på ett ställe
och gåfvo ett ovärderligt tillfälle till öfversigt
och jemförelse. Det var också under studiet af dessa
samlingar, Linné fann sitt systema naturæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
