Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapernas uppblomstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I norden grundades vid samma tid högskolan i Upsala
1477 och två år derefter den i Kjöbenhavn.
Nu följde en ytterst liflig tid af samlande och
ordnande, endast afbruten af det tretioåriga krigets
förfärliga oredor, som förde de deri invecklade
folken oändligt långt tillbaka igen. Det oaktadt
stråla oss från dessa dystra år till mötes namnen
Kepler, Galilei, Bacon af Verulam, Newton och
Leibnitz, namn, vid hvilka teleskopets uppfinning,
upptäckten af lagarna för planeternas rörelse,
tyngdlagarna; men framför allt af den rätta metoden
för naturiakttagelsen äro outplånligt fästa. Genom
dessa andar utforskades verldens grundelement och
banades väg för den storartade naturuppfattning,
som i våra dagar i Humboldts "Kosmos" erhållit ett
så värdigt uttryck.
På en sådan grund reser sig naturvetenskapens herliga
bygnad allt mera i höjden. De sår, tretioåriga kriget
slagit, grodde äfven de slutligen igen, och friskt
och kraftigt pulserade snart ett nytt lif bland
folken. En mängd resande sprida sig öfver jorden
för att lösa bestämda frågor och föra allt jemt nytt
bygnadsmaterial med sig tillbaka. Saussure (d. 1740)
tränger upp i luftens regioner, Werner (d. 1815) ned
i bergens innandömen för att utforska jordens lif;
meteorologin och geognosin blifva vetenskaper, som
äro medvetna om sina medel och ändamål. Om vi från
17:e århundradet nämna uppfinningen af barometern
(Torricelli 1608-1647), af manometern, luftpumpen,
elektricitetsmaskinen (Otto von Guericke 1602–1686),
upptäckten af ljusets polarisation genom Huyghens
(1678), vidare uppfinningen af termometern genom
Drebbel samt galvanismens upptäckande, ha vi redan
i dessa få representanter af den vetenskapliga
verksamheten tillräckliga bevis for den grundliga
omgestaltning och den förnuftsenliga utbildning,
naturvetenskaperna nu erhöllo.
Den vigtigaste af alla de fysisk-mekaniska
uppfinningarna var dock uppfinningen af
ångmaskinen eller af en mekanisk inrättning,
hvarigenom ångans kraft blef praktiskt användbar,
och vi kunna med skäl sätta denna uppfinning näst
skrif- och boktryckarkonsterna som den tredje af
mensklighetens stora uppfinningar. I historien om
denna ides uppkomst och tillämpning möta oss i
nedstigande linie, om vi måste lemna å sido den
gamle alexandrinske filosofen Herons arbeten,
namnen Papin (1690), Savery och Newcomen (1705),
Leupold (högtrycksmaskinen 1724) och James Watt (den
enkelt verkande parallelogrammen 1768, den dubbelt
verkande 1782 och centrifugalpendelns användande som
regulator 1784). Det är dem vi ha att tacka för den
stora omkastning, som ångkraften åstadkommit i alla
lifvets förhållanden och som, snart sagdt, slungat
menskligheten framåt på vetandets bana. Hon hade med
ens till sitt förfogande mera kraft, det materiela
välbefinnandets yttersta grundval, än jordens hela
organiska lif förut kunnat alstra. Stenkolslagrens
tillgodogörande satte menniskan. i stånd att med
en centner af detta brännmaterial frambringa lika
mycken kraft, som afkastningen af ett par tunnland
hafre förut gifvit henne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
