Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den grekiska stilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utom dessa religiösa fans en mängd andra offentliga
bygnader för de många olikartade behof, som göra
sig gällande i ett rikt organiseradt, i ständig
rörelse stadt samfundslif. Så t. ex. kappridnings-
och kappkörningsbanor (hippodromer), stadier för
kapplöpning till fots, bad, gymnasier, teatrar
o. s. v.
Fig. 193. Dorisk kolonn från Partenon.
Fig. 194. Jonisk kolonn från Ilyssostemplet i Aten.
Fråga vi nu efter de arkitektoniska formernas
ursprung, är det naturligt, att de äldre kulturfolken
utöfvat sitt inflytande på dessa lika väl som på
sjelfva grundanordningen. Från Egypten lånade grekerna
de två hufvudformerna för sina kolonner. Den ena af
dessa, den månghörniga, s. k. protodoriska pelaren,
med mycket svag eller alls ingen fot och enkelt kapitäl,
liknande en kudde, utbildades särskildt af dorerna
med användande af lykiska träbygnadsformer. Det
rika egyptiska kapitälet, hvilket äfven perser,
fenicer och israeliter känt till, gaf motivet
till den sirliga korintiska kolonnen, och det af
perser, fenicer och lyker så ofta använda kapitälet
med två snäckvindlingar upptogs med synnerlig
förkärlek af den joniska stammen. På detta sätt
uppstodo de tre kolonnordningarna, hvilka under den
grekiska konstens blomstringstid samtidigt användes
(fig. 193–195). Jemte kolonnerna nyttjade man stundom
som stöd för bjelklaget karyatider, draperade qvinliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
