Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rysk bygnadsstil - Islams bygnadsstil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarigenom en ytterst rik och omvexlande ornamentik
uppkom. Dock kan man anmärka, att de framstälda
föremålens former, blommor och blad, drakar,
ormar, lejon, örnar och andra djur, ja, till och
med menniskogestalter här och der aflägsna sig allt
för mycket från naturen. Att man, för att undvika
den utpräglade naturalismen i det senromanska
framställningssättet, stiliserade formerna, var
visserligen i sin ordning; men en sådan stilisering
bör lika litet urarta till en skematisk antydan som
till en fantastisk förvridning, missgrepp, som vi
ofta finna jemte hvarandra på ett och samma arbete
i romansk stil.
Islams bygnadsstil. Redan tidigt utbredde sig, som
ofvan nämdes, den bysantinska stilen till österlandet,
vaggan för den af Muhamed stiftade nya religionen
och på samma gång för en ny kulturriktning. Genom
blandning med indiska och persiska former utbildade
sig här i den nya lärans tjenst en ny stilart. Denna
utbredde sig samtidigt med den muhamedanska religionen
öfver Asien och Afrika och inträngde 712 e. Kr. i
Spanien. I början visade de muhamedanska bygnaderna i
alla länder samma former. De religiösa och på samma
gång förnämsta bygnaderna, moskéerna, anordnades
på två olika sätt. De mindre moskéerna (mesjids) likna
de bysantinska kyrkorna. I ett qvadratiskt rum stå fyra
kolonner eller pelare, förenade med hvarandra och
med väggarna genom bågar; härigenom uppstå nio rum,
som äro täckta med kupoler. Sådana äro bland andra
moskén Amru i Kairo från år 643 och San Cristo de
la Luz i Toledo från följande århundrade, äfvensom
moskén i Tabriz. ’
Fig. 249, 250. Arabiska kapitäl.
Fig. 251. Plan af moskén i Cordova.
De större moskéerna, djamis (ungefär motsvarande våra
domkyrkor), äro bygnader med många lika höga skepp
bredvid hvarandra, försedda med trätak. Framför dem
utbreder sig en stor förgård (fig. 247, 251). Men
vid det arkitektoniska genomförandet och detaljernas
utbildning gjorde sig snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
