- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
245

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Islams bygnadsstil - Den arabiska stilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

provinsiela egenheter gällande, och vi måste med
afseende härpå skilja mellan åtskilliga förgreningar
af samma hufvudstil.

Den arabiska stilen är den islamitiska stilens första
och äldsta form, i hvilken alla de äldsta muhamedanska
bygnader i de mest skilda länder äro uppförda och ur
hvilken de särskilda stilarterna sedermera utvecklat
sig. Dess former och konstruktionssätt äro ännu
något omogna, men innehålla fröna till alla i de
senare stilarterna framträdande former. Från den
romerska stilen lånade man kolonnernas form, men
kapitalen, som utgingo från de joniska och korintiska,
utvecklade sig snart sjelfständigt, såsom fig. 249,
250, 252–254 visa. Af den bysantinska stilen lärde man
sig att höja bågarna genom att anbringa imposter
öfver kolonnkapitälen. Nytt var deremot sättet
att behandla hvalfven, ett sätt, som sedermera
i den gotiska stilen skulle nå en så hög grad af
fulländning: att låta flera bågar korsa hvarandra,
hvarigenom s. k. stjern- eller näthvalf uppkommo. För
att mildra sidotrycket lät man så väl dessa bågar
som murbågar öfver dörrar o. s. v. nedtill löpa
något tillsammans, hvarför vi kalla dem hästskobågar;
ofta erhöllo de en lindrig spetsning, ja, här och der
användes rent af spetsbågar, ehuru bågen alltid
omslöts af ett fyrkantigt fält.

Fig. 252. Från moskén i Cordova.

Fig. 253. Morisk kolonn från Generalif vid Granada.

Fig. 254. Morisk kolonn från Alhambra.

Ett af den arabiska bygnadskonstens mest storartade
monument är moskén, nu mera katedralen i Cordova. Då
den först uppfördes, ett arbete, som påbörjades
år 786, hade den en längd af 323 och en bredd af
266 fot samt 11 skepp, som skildes af ungefär 400
kolonner. Genom tillbyggandet af en förgård och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:20:37 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free