Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 262 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den gotiska stilen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Klosterneuburg), domen i Meissen, domen i Prag
och många andra; i Sverige domkyrkan i Upsala, i
England Westminster abbey, katedralerna i Canterbury,
Rochester, Winchester o. s. v., i Frankrike kyrkan
Notre-Dame i Paris, påbörjad 1163 i öfvergångsstil,
katedralerna i Rheims (1212–1300) (fig. 272),
i Amiens (1220–1288) (fig. 273), Châlons, Noyon,
S:t Denis o. s. v., i Spanien katedralen i Burgos,
i Portugal klostret i Batalha, i Italien i synnerhet
katedralerna i Milano, Firenze (fig. 274), Orvieto
och Siena (fig. 275).


Fig. 277, 278. Engelska knippelare.


Fig. 279, 280. Stjernhvalf.

I de flesta fall uppfördes
samtidigt med kyrkorna kloster, hvilkas kapitälsalar
och korsgångar ofta höra till gotikens herligaste
alster. Till kyrkorna slöto sig på ett värdigt sätt de
offentliga bygnaderna, rådhusen och slotten. De förra
fingo sin praktfullaste utbildning förnämligast i
Belgien och Nederländerna, de senare i England. Äfven
i Tyskland finnas många sköna minnesmärken af detta
slag; vi nämna exempelvis slottet i Marienburg. Som
prof på de belgiska bygnaderna meddela vi en afbildning
af rådhuset i Louvaln (fig. 276).

Åt alla håll utbredde sig den gotiska stilen,
men modifierades också öfver allt efter de olika
folkens behof och föreställningssätt. I England drogos
formerna ut på bredden, i Italien uppblandades stilen
genom ej alldeles passande val af målningsdekoration,
genom reminiscenser af antik anordning o. s. v.,
i Spanien antog han, oaktadt de ofta sköna
proportionerna, genom de moriska tillsatserna en
allt för vek karakter. Men äfven der, hvarest han
icke var utsatt för sådana inverkningar, har den
gotiska stilen bibehållit sin utmärkande egenskap
af att kunna utbildas på det sirligaste sätt. Denna
sirliga utbildning, som å ena sidan grundar sig på
motiv, som redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>