- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel /
282

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sträfvandena i Tyskland, Frankrike och England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pompejanska af Langhans, uppbyggaren af Brandenburger
thor i Berlin (fig. 324), Persius, Strack, Stier,
Hitzig
samt flera andra af berlinskolans koryféer.
Denna skolas försök att begagna sig af de gotiska
formerna kröntes deremot nästan aldrig med framgång.

Andra af Tysklands arkitekter, deribland särskildt
den allt för tidigt bortgångne Ottmer, uppbyggaren
af slottet i Braunschweig, Semper från Hamburg,
den genialiske uppbyggaren af museet och teatern
i Dresden, nu mera bosatt i Zürich, Laves,
uppbyggaren af teatern i Hannover, Knoblauch, Tietz
och Langhans (sonen) i Berlin, äfvensom Leyns och
Knapp i Stuttgart, egnade med större eller mindre
framgång sina krafter åt den romerska renässansen,
andra åter åt den redan i det barocka stötande
senrenässansen, ja, några, såsom Zant i Stuttgart och
v. Diebitsch, till och med åt den islamitiska
stilen, medan andra deremot vilja återupptaga den
äldre tyska renässansen, som visserligen också med
mycken lätthet låter lämpa sig efter de nyare
förhållandena (fig. 326). Dylika skiljaktigheter
finna vi äfven i andra europeiska länder, som haft
en med den tyska mer eller mindre likartad
konstutveckling.
illustration placeholder

Fig. 324. Brandenburger thor i Berlin.

I Frankrike började 1845 den tyske arkitekten Gau
bygga kyrkan S:te Clothilde i Paris i gotisk stil, och
denna riktning finner der ännu mycken anklang, såsom
man ser af nybygnaderna i Lille, Vienne o. s. v. Den
gammalkristna basilikastilen användes af Hittorf
tillsammans med Lepère vid uppförandet af den 1824
påbörjade kyrkan S:t Vincent et Paul. Den romanska
riktningen representeras af Feuchères’ anhängare.

Bland dem, som i Paris sökt införa den fina
renässansen med tillsats af grekiska och etruskiska
element, ha i synnerhet Duban, uppbyggare af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:20:37 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free