Uppfinningarnas bok / Första bandet. Den menskliga utvecklingens gång och medel / 281 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sträfvandena i Tyskland, Frankrike och England

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

område åstadkomma något sjelfständigt nationelt, i det
enskilda forskare fäste nationens uppmärksamhet på
medeltidsstilens så länge förbisedda skönheter. De
mest betydande bland dessa forskare voro inom
Tyskland Stieglitz och Puttrich i Sachsen
samt Boisserée och Moller vid Rhein. Deras upprop
följdes af konstnärer sådana som Heideloff,
hvilken bygt öfver 60 kyrkor i gotisk stil i alla
delar af Tyskland, <sp>Ohlmüller<a/sp> i München, uppbyggare
af den vackra Aukyrkan derstädes, Lassaulx i
Koblenz, von Zwirner i Köln och Ungewitter i Kassel,
allesammans nu döda[1].

Fig. 321. Inlagt arbete.


Fig. 322 Rosett.

Medan de sist nämda åter bragte den gotiska
stilen till heders, trädde Gärtner, uppbyggare af
Ludvigskyrkan och flera andra offentliga bygnader i
München, Hirt i Stuttgart och Hübsch, uppbyggare af
museet i Karlsruhe, hvar och en med en större eller
mindre grupp af anhängare, inom skrankorna för de
olika grenarna af den förgotiska kristna stilen. Från
hvar och en af dessa riktningar valde konung Ludvig
en representant, och sålunda uppstod genom hans
åtgöranden och hägn i den baierska hufvudstaden en rad
af praktbygnader, hvilka bilda en profkarta på alla
stilar, en arkitekturens historia i sten, och derför
erbjuda ett ypperligt tillfälle till studium. Också
drogo de med hvarje år ett allt större antal beundrare
till konststaden vid Isar.

Fig. 323. Glyptoteket i München.

Schinkels bemödanden for den grekiska stilens återinförande fortsättas
med mer eller mindre trohet och lycka samt många afvikelser till den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>