Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timmermannens verksamhet - Nya material och konstruktionssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
takkonstruktioner af idel trehörningar, hvilka i
följd af sin fasthet kunna användas äfven i de mest
storartade träbygnader. Då dessa trehörningar bilda
liksom knutar der de korsa hvarandra, kallar man
detta konstruktionssätt »knutsystemet».
Det. första efter detta system uppförda taklaget
spändes öfver ridbanan i Wiesbaden, bygd af
Moller; det största finner man öfver exercishuset i
Petersburg, hvilket är 690 fot långt, 160 fot bredt
och saknar inre stöd, ehuru takförbandet väger omkring
550,000 centner. Hvilka ofantliga framsteg måste ej
ha blifvit gjorda inom timmermanskonsten, när man
jemför ett sådant tak med det enkla blockhuset
i skogen! Redan häraf visar sig, huru mycket
en skicklig timmerman måste hafva inhemtat. Och
likväl är hvad vi här ha nämt blott en ringa del
af det, som han kan åstadkomma. Det gifves ännu en
mängd andra, till en del vida mera komplicerade
konstruktionssätt. Sålunda erbjuder bland annat
trappbygnaden ej sällan stora svårigheter, i synnerhet
då trappstegen gå i spiral och ej understödas vid
midten, d. v. s. bilda s. k. vindeltrappor utan
spindel. Här har en duglig timmerman tillfälle att
ådagalägga sin skicklighet. Den största noggrannet och
uppmärksamhet, understödd af ett godt ögonmått, äro
de första vilkoren. Ty timmermannen kan ej passa in
styckena på ort och ställe, utan hvad han huggit
till på timmerplatsen måste noga passa ihop, när
det en gång skall sättas upp. Derför afslutas också
uppförandet af en bygnadsstomme med en fest, det
s. k. taklagsölet, då bygnadens takstolar prydas med
gröna kransar och man önskar huset och dess kommande
invånare lycka och trefnad.
Och likväl, oaktadt all denna konstfärdighet
skall timmermanskonsten med sin poesi snart nog
tillhöra det förflutna, lika väl som medeltidens
bygnadshyttor. Framåtskridandet, som i våra dagar
uppenbarar sig på alla vetandets och konstens fält,
börjar redan inkräkta derpå, ty upptäckter och
fullkomningar på alla teknikens områden ställa snart
sagdt dagligen till vårt förfogande
nya materialier och konstruktionssätt. Hvarför skulle
man i framtiden med möda och besvär på milslånga
afstånd framforsla tunga och svårarbetade brottstenar
eller spilla sin tid på att mödosamt sammansätta
murar af små tegelstenar? Vi ha ju exempelvis det
redan nämda betonet, hvars beståndsdelar, skakade
i en genom ångkraft kringvriden trumma, blandas till
ett bruk, hvilket man blott behöfver låta rinna
ned i grundgrafven. Riktigt beredd, hårdnar denna
massa under vattnet så, att hela grundgrafven synes
vara fyld med ett enda kolossalt klippblock, som
noga följer alla murens former. För att framställa
murstenar, gesimser o. s. v. från de minsta konsoler
till öfver 50 fot höga kolonner med alla detaljer,
korteligen fullfärdiga i alla afseenden, pressar
man nu (såsom t. ex. vid byggandet af slottet i
Braunschweig), chausséestoft i formar och bränner det
derpå. De mest komplicerade hvalf med hvalfstrålar
och nätverk gjuter man öfver hyflade eller af plåt
konstruerade stommar af ett särskildt slags bruk i
ett stycke, såsom detta skett i Kölndomen. Hvarför
skulle vi hädanefter till höga pris köpa det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
