Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya material och konstruktionssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
for mask och svamp lätt utsatta, eldfarliga trävirket, då det
långt solidare jernet står oss till buds för nästan bättre pris?
I sjelfva verket är också jernbygnaden karakteristisk
för vår tid. Må vi i korthet skärskåda dess företräden
i jemförelse med tidigare konstruktionsmedel. Först
och främst intager en kolonn af gjutjern med ett
prydligt utseende långt mindre plats än en träkolonn;
en bjelke eller bärare af valsadt jern eller af
i kors öfver hvarandra nitade skenor kan äfven
utan stöd slås öfver vida större rum än en långt
tjockare träbjelke eller en ännu mycket tjockare och
tyngre båge, och lämpar sig dessutom lika väl för
uppbärande af golftiljor, som af ett hvalf, oafsedt
att man genom användande af jern kan åtminstone i
fråga om utrymme göra åtskilliga besparingar. En
jerntakstol är lättare och upptager mindre plats på
vinden än en träkonstruktion af samma fasthet, och
är derjemte mindre utsatt för eldfara. Emellertid har
man likväl här och der kanske redan gått för långt i
användande af jernet, såsom då man deraf konstruerat
fullständiga hus. Rummen i dessa jernhus med sina
plåtväggar äro om sommaren för heta, om vintern ej
möjliga att värma upp; golf af jernplåt äro föga
hemtrefliga, och de stora, för dylika ändamål använda
jernmassorna draga vid åskväder blixten till sig så
starkt, att ingen åskledare kan skydda deremot. Att
bygga boningshus helt och hållet af jern är således
ej rådligt. Detta har visserligen hos allmänheten
framkallat en för långt gående fördom mot jernbygnaden
i sin helhet, som likväl åter börjar försvinna. Såsom
synnerligen karakteristiska för vår tid och såsom
den moderna bygnadsteknikens triumfer nämna vi i
stället glaspalatsen. Oöfverträffad så väl i fråga om
smakfullhet som kolossala former är ännu den första
af dessa bygnader, det af glas och jern konstruerade
kristallpalatset i Sydenham, hvilket öppnades för att
mottaga skatterna vid den första verldsutställningen i
London 1851. De mest storartade anstalter vidtogos för
att nämda år på engelsk botten samla alstren af alla
länders arbete och konstflit; men ännu saknade man
en lämplig utställningsbygnad, ty af de insända två
hundra förslagen passade intet riktigt. Då framlade
hertigens af Devonshire trädgårdsinspektör, mr Paxton,
en plan, hvars originalitet och ändamålsenlighet
genast vunno den allmänna meningen för sig: genom
sina växthus ledd på denna tanke, föreslog han att
konstruera en bygnad af jern och glas, ett kolossalt
verk af mer än en million qvadratfots ytinnehåll och
60 fots höjd. Och inom knapt fem månader reste sig
en underbar jättebygnad, sådan man hittills aldrig
skådat; den 26 september 1850 hade man satt upp den
första pelaren, och redan den 4 februari 1851 kunde
de egentliga utställningsarbetena taga sin början.
Fem tusen arbetare, af hvilka 2000 befunno sig
på sjelfva bygnadsplatsen, voro syselsatta med
denna bygnad, som med en längd af 1970 fot och
en största bredd af 485 fot var tillräckligt hög
för att rymma under sitt tak hundraåriga almar,
prydnader både förut och sedan för Hyde park, der
underverket uppfördes. Från en af cement och legel
uppförd grundmur resa sig den första våningens höga,
smärta gjutjernskolonner; öf e dessa höjer sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
