Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsskriftens historia - Chifferskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
karakterens egendomligheter, som ännu uttryckte sig i
gåspennskriften, försvinna allt mer. Gåspennan kunde
af den skrifvande afpassas efter hans eget behof
eller vana, medan stålpennan, ett millionfabrikat,
tvingar handen att rätta sig efter henne. Genom
henne ha icke blott de olika karaktersstilarna till
större delen försvunnit; äfven de små individuela
olikheterna afnötas allt mer. Snart skall den ena
menniskan skrifva alldeles som den andra.
Det mest beundransvärda alster, skrifkonsten
i förening med miniatyrmåleriet frambragt, är
det af pater Dominicus Sire, direktor för det
stora seminariet i Paris, 1867 vid festen till
apostlarna Petrus’ och Paulus’ ära till påfven Pius
IX öfverlemnade linguistiska praktverket, utfördt på
finaste pergament eller pappersämne. I detta verk är
bullan Ineffabilis från den latinska originaltexten
öfversatt på alla de språk och dialekter, som talas
af alla jordens katoliker. Öfversättningarna, som
äro gjorda af hvarje lands yppersta språkkännare,
äro der förenade i en enda samling, sedan de
under sju år blifvit nedskrifna af verldens första
kalligrafer. Jättearbetet upptager några och tretio
band af största omfång, af hvilka många fylla mer än
500 sidor, så att samtliga banden utgöra mer än 20 000
sidor, alla på det prydligaste skrifna, utsirade och
målade. Tjugu band falla endast på Europas språk och
dialekter; deraf fordrade ensamt Frankrikes dialekter
i sina 62 öfversättningar sex qvartband. Det 15:e
och 16:e bandet innehålla de germaniska språken, det
21:a-25:e Asiens, det 26:e-28:e Afrikas, det 29:e
och 30:e Amerikas, det 31:a Australiens, inalles 3
000 lefvande språk. Inledningen, som ensam upptager
två band, innehåller historien om detta märkvärdiga
företags tillkomst och utförande samt den vidlyftiga
korrespondens, hvartill det gaf anledning. I detta
kalligrafiska mästerstycke, hittills det enda i sitt
slag, äro alla miniatyrmåleriets medel tillgodogjorda,
och det utgör derför tillika en profkarta på konstens
tillstånd i våra dagar.
Chifferskriften. Det återstår oss nu endast att
med några ord omnämna diplomaternas skrift,
chifferskriften. Hvad som här möter oss är
dock ej något skriftsystem, som utvecklat
sig ur ett föregående, utan en af godtyckliga
tecken sammansatt hemlig skrift, som endast skall
förstås af några få invigda. Bruket att i en sådan
hemlig skrift affatta vigtiga noter mellan hofven,
politiska agenters meddelanden till sina regeringar,
anförarens befallningar till sina underordnade, går
tillbaka långt in i forntiden. Man kunde dervid gå på
tvåfaldigt sätt till väga. Antingen gjordes skriften
helt och hållet osynlig för andra (sympatetiskt
bläck), eller användes mellan de särskilda delarna
deraf vissa öfverenskomna tecken, som ej kunde förstås
af tredje man.
Lönskriften är af mycket hög ålder; redan spartanerna
hade en sådan i sin skytala, hvaraf Plutarkos ger
oss följande beskrifning. När en general drager i
fält, förfärdigar man två käppar af samma diameter
och storlek. Den ena af dessa käppar förvaras hemma
på ett säkert ställe, medan den andra öfverlemnas
åt fältherren. När nu ett vigtigt meddelande skall
göras från den ena eller andra sidan, lindas en lång,
smal pergamentsremsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
