Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chifferskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spiralformigt omkring käppen, så att kanterna väl beröra,
men ej täcka hvarandra. Derefter skrifver man
längs efter käppen, aflindar åter pergamentet och
skickar det till ort och ställe. Mottagaren lindar
nu remsan omkring den käpp, han har i sitt förvar,
och kan på detta sätt afläsa depeschen. Budbärare
och andra, i hvilkas händer han möjligen kunde ha
fallit, skulle ej förstå honom, då ordföljden var
alldeles söndersprängd. Det oaktadt erbjöd detta
slags lönskrift föga garanti, ty genom upprepade
försök kunde man mycket lätt utfinna käppens diameter
och derefter göra sig en, som var alldeles lik de
båda andra.
Chifferskriften, hvaraf man ännu i den diplomatiska
korrespondensen begagnar sig, är antingen genomgående,
då depeschen saknar all vanlig skrift, eller partiel,
då endast vissa synnerligt vigtiga ord eller ställen
deri äro affattade i chiffer. Siffertal användas
mycket ofta till betecknande af vissa ord, personnamn
o. s. v.; ja, man har till och med uppstält ett
alfabet, der hvarje bokstaf är uttryckt genom flera
tal for att sålunda så mycket säkrare förekomma en
dechiffrering.
Så t. ex. betecknas a genom 6 - 19 - 500 - 46,
b » 8 - 50 - 250 - 20,
c » 4 - 2 - 125 - 18 o. s. v.
För oftare återkommande ord och namn hade man
särskilda siffror:
uti: 72 - 99 - 1150 - 40,
till: 1 - 15 - 12 - 1401,
af: 45 - 77 - 66 - 1777,
som: 9 - 88 - 109 - 1444 o. s. v.
Genom bifogande af några andra meningar i vanlig
stil sökte man gifva sådana depescher ett helt
oskyldigt utseende. Bref af detta slag, skrifna
till drottning Kristina af Sverige, finnas ännu
qvar i den berömde holländaren Hugo Grotius’ stora
brefsamling. Chifferklavens upptäckt blef nästan
omöjlig derigenom, att samma bokstaf betecknades med
3 till 4 olika tal. Vid de andra chiffersystemen,
som bestå af ett nyuppfunnet alfabet, använde man
dessutom ännu ett annat försigtighetsmått. Hvarje
diplomatisk agent erhöll nämligen, innan han anträdde
en ny beskickning, en ny chiffer; så att, äfven om
den gamla blifvit förrådd, intet men deraf kunde
uppstå för de nya depescherna.
Trots alla dessa försigtighetsmått har det mycket
ofta lyckats att genom ansträngd eftertanke utgrunda
diplomaternas lönskrift. Filip II af Spanien
begagnade i 16:e århundradet en mycket invecklad,
af mer än 50 tecken bestående chiffer. All möjlig
försigtighet hade användts på hans uppgörande, och
han hade länge trotsat alla dechiffreringsförsök. Då
Henrik IV kom i besittning af några sådana depescher,
som blifvit af franska soldater uppfångade, lemnade
han dem åt den berömde matematikern Viete för att
dechiffreras. Vietes bemödanden kröntes med den bästa
framgång. Klaven blef funnen, och i hela två åren
kunde Henrik IV obemärkt följa den spanske konungen
på hans diplomatiska smygvägar. Slutligen fick dock
det spanska kabinettet kunskap om saken. Förgrymmadt
öfver att den franske konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
