Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Tryckkonstens begynnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller hyra. Dessa låneafgifter voro dock alltid
så höga, att den obemedlade ej kunde tänka på att
bestå sig nöjet att läsa böcker. Bokförsäljningen
och utlåningen af böcker voro en binäring för
pergamentshandlarna, som på messor och marknader hade
sina salubord i kyrkorna.
Boktryckarkonsten fann sålunda vid sitt uppträdande
tusentals händer syselsatta med afskrifning af
böcker. Endast i Paris skola då mer än sex tusen
personer haft sitt uppehälle af detta yrke. En
stor del af dem beröfvades nu sitt dagliga bröd,
och det kan derför ej förvåna, att den nya konsten i
början af dem utmålades som ett djefvulens verk och
anskriet blef så högljudt, att Frans I 1535 såg sig
föranledd att förordna, att inga boktryckerier skulle
få upprättas i Frankrike och att de redan anlagda
genast skulle nedläggas. Förbudet blef dock ej af
lång varaktighet. Det gick med det 15:e århundradets
stora uppfinning på samma sätt som med uppfinningen
af ångmaskinen: man lärde sig småningom inse hennes
välgörande verkningar. Förbittringen lade sig, och
många af de bokafskrifvande klostren och lekmännen
anlade sjelfva tryckerier. Flera af de namngifna
första boktryckarna hade förut varit afskrifvare.
Boktryckarkonstens hastiga utbredning gynnades äfven
af några andra omständigheter. År 1453, således endast
några få år efter Gutenbergs uppfinning, intogs
Konstantinopel af turkarna, och de grekiska lärda,
som voro i besittning af forntidens klassiska skatter,
flydde för halfmånen till vesterlandet. De verkade
här som lärare vid universitet och skolor, hvilka i
dem erhöllo de yppersta kommentatorer af de gamla
grekiska författarna. I utbredandet af deras verk
fann den unga pressen genast en på en gång lönande
och ärofull syselsättning; de första italienska
boktryckarna egnade sig ifrigt deråt, och sålunda
måste en händelse, som tycktes bestämd att ohjelpligt
förstöra konst och vetenskap, endast blifva ett medel
för deras omplanterande i en tacksammare jordmån.
Reformationen indrog pressen ännu mera i det verkliga
lifvets krets och begagnade sig af honom som ett
mäktigt stridsvapen. Den tid, som följde närmast på
boktryckarkonstens uppfinning, var dessutom en på
stora män och stora framsteg i vetenskap, konst och
upplysning rik tid; många af de första boktryckarna
voro sjelfva i intellektuelt hänseende utmärkta
personligheter. Intet under således, att den nya
konsten trifdes och växte och inom kort uppnådde en
höjd, som ännu i dag måste väcka vår beundran.
Tryckkonstens begynnelse. Liksom det sällan händer,
att en konst plötsligt och oförberedt uppträder,
lika så öfvade man äfven redan långt före boktryckets
uppfinning vissa konster, hvilka kunna anses som
dess föregångare och med en viss kulturhistorisk
nödvändighet slutligen måste leda till dess
upptäckande. Vi ha sett, att redan de äldsta bland
de odlade folken slogo mynt samt begagnade sigill,
stämplar, patroner och rörliga alfabet, och särskildt
kan det i viss mening sägas, att boktrycket omedelbart
vuxit ut ur träsnidarkonsten. Träsnideriet sjelft
var dock då ännu en helt ung konst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
