Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckkonstens begynnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty dess begynnelse kan knapt spåras längre tillbaka
än till omkring år 1400. Väl veta vi nu mera,
att kineser, hinduer och andra folk långt förut med
skurna trätaflor tryckte ej blott skrifter och bilder,
utan äfven mångfärgadt papper och tyg; men med den
ringa kännedom, man då egde om aflägsna länder, är
det mycket osannolikt, att träsnittet blifvit från
Asien infördt till Europa. Långt sannolikare är då,
att konsten att i upphöjdt arbete på trätaflor utskära
figurer och sedermera med tillhjelp af oljesvärta
göra afdrag deraf på papper är en sjelfständig
vesterländsk uppfinning, och om vi ej kunna nämna
någon viss uppfinnares namn, har detta sannolikt sin
grund deruti, att hon ej framgick ur konstnärshänder,
utan såg dagen i några simpla handtverksarbetares
verkstäder.
Men har man tillfälle att genomgå samlingar af
gamla bildverk, skall man lätt öfvertyga sig,
att äfven träsnittet blott var ett af medlen
för deras åstadkommande, om det också till slut
blef det hufvudsakligaste. Det vill då synas,
som tryckmetoderna ursprungligen grundat sig på
användandet af metaller, i hvilket fall de väl
enklast och närmast vore att härleda från de gamla
guldsmederna och ciselörerna. Det är också ett väl
bestyrkt förhållande, att Gutenberg under sina första
arbeten och försök i Strassburg begagnade sig af en
guldsmeds biträde. Man eger från samma tid kopparstick
och aftryck af punsade plåtar, och nyligen har äfven
blifvit bevisadt, att många af de bildtryck, som
hittills gått och gält för träsnitt, äro aftryck
af upphöjda plåtar i mjuk metall. Men då sådana
tryck med den då varande trycksvärtan voro af sämre
beskaffenhet, kommo trästockarna allt mer i bruk.
Det arbetades sålunda på olika sätt för att fylla ett
behof af bilder, som efter allt utseende måste ha
varit oerhördt. Ty konsten måste på en gång tjena
Gud och den lede fienden: hon måste på en gång
skaffa andaktsbilder och spelkort. Presterskapet
lät intet tillfälle gå sig ur händerna att sprida
de förra bland folket; det var små andaktsböcker i
bildform, de enda möjliga på en tid, då den stora
massan ej kunde läsa. Tillverkarna af dessa artiklar
kallades brefmålare, sedermera breftryckare
och illuminister. I Nederländerna och Tyskland uppstod
en mängd gillen af sådana konstförvandter, och i dem
har man att söka boktryckets omedelbara föregångare,
ty de voro de första, som i trä skuro skrift, den de
sedan tryckte. I början gick man härvid ej längre, än
att man under bilden i grofva drag utskar namnet på
det helgon eller den person, han skulle föreställa.
Sedermera kom dock mera text till; man anbragte
under och omkring bilderna tänkespråk, verser och
beskrifningar, och slutligen växte han i de större
bildverken till den grad ut, att han stundom upptog
hela sidorna. Man måste den tiden funnit ett ej
mindre nöje i dessa alster än nutidens allmänhet i
de illustrerade tidningarna och familjjurnalerna, ty
äfven efter boktryckarkonstens uppfinning fortlefde
detta slags literatur ännu en lång tid, dock med den
skilnaden, att öfver- och underskrifterna nu mera
åstadkommos med gjutna stilar.
Sedan man en gång blifvit så förtrogen med träsnittet
och tafletrycket, skulle det varit underligt, om man
ej äfven på samma väg sökt åstadkomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
