Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trycket med rörliga typer - Coster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strassburgs ställning till uppfinningen har för öfrigt
blifvit fullkomligt utredd genom det 1745 gjorda
fyndet af handlingarna i den rättegång, som 1439
anhängiggjordes mot Gutenberg af arf vin garna
till en viss Andries Dritzehn, under flera år hans
kompanjon och medarbetare, och hvarom vi längre fram
få tillfälle att närmare tala.
Liksom Strassburg för Mentel, kämpade Bamberg för
sin Albrecht Pfister. De skäl, hvarpå den baierska
staden stödde sina anspråk, voro, att Pfister
tryckte samtidigt med Gutenberg, Fust och Schöffer,
att han redan 1455, således ett år innan Gutenbergs
stora latinska bibel utkom, från sitt tryckeri
i Bamberg utgifvit den äldsta tryckta tyska bok,
ett upprop till kristenheten mot turkarna, som nyss
intagit Konstantinopel. Det är dock nu mera utredt,
att Pfister, ursprungligen en xylograf, varit en af
Gutenbergs medarbetare, som omkring 1453 bosatte
sig i Bamberg och der upprättade ett tryckeri för
egen räkning. Pfisters typer likna också de första
gutenbergska missaltyperna. Erinras bör dessutom, att
Gutenbergs första jätteverk, den 42-radiga bibeln,
visserligen först 1456 utkom, men redan året förut
var färdigt från trycket, och medan detta stora
arbete pågick, hade han under tiden utfört ett antal
småtryck, såsom aflatsbref på pergament. Af dessa
finnes ännu qvar ett, som är särskildt märkvärdigt
derför, att det är försedt med det äldsta typografiskt
tryckta årtal man känner: årtalet 1454.
Men de, som mest hårdnackadt förfäktat sina
anspråk på prioritet i afseende på uppfinningen af
boktryckarkonsten, äro dock holländarna. De fira sin
egen förgutenbergske uppfinnare: Lourens Janszoon
Coster, och uppfinningsorten är, om man får tro
dem, Haarlem. Det märkvärdiga är emellertid,
att i mer än hundra år ingen, ej ens i sjelfva
Holland, visste, att uppfinningen var en infödd
holländska. Ingen af den tidens författare, ingen
af de äldsta holländska boktryckarna hade den minsta
aning derom; eljest skulle de utan allt tvifvel enligt
tidens sed i slutraderna af sina verk protesterat,
mot den då ännu allmänna föreställningen, att konsten
härstammade från Mainz. Först omkring medlet af
1500-talet uppkom i Haarlem en sägen, att »print»verk
der under förlidet sekel skulle blifvit utförda,
och denna sägen hade sedermera af en namnkunnig
holländsk läkare och författare Adrianus Junius
(eljest de Jonghe) blifvit upptagen och utbildad i
den latinska beskrifning öfver Holland, han mellan
åren 1566 och 1570 nedskref och som 1588 under
titeln Batavia utkom i Leijden. Sedan författaren
här i förbigående sjelf uttalat den farhågan, att han
skulle nödgas predika för döfva öron, då den åsigten,
att boktryckarkonsten blifvit uppfunnen i Mainz, »vore
hos allmänheten så djupt rotad, att hvarken hacka
eller spade förmådde upprycka henne», berättar han:
För etthundra tjuguåtta år sedan (1440) bodde i ett
vackert hus vid stora torget i Haarlem midt emot det
kungliga palatset en viss Lourens Janszoon Coster. Då
han en dag efter sin vana promenerat i skogen utanför
staden, hade han roat sig med att af bokbark skära
några bokstäfver, hvarmed han sedermera, liksom med
ett sigill, tryckt några rader på ett papper för att
tjena till förskrift åt hans barnbarn. Som ett fyndigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
