Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
holländska anspråken och 1816 dermed belönat ett af
Koning i Amsterdam utgifvet arbete i ämnet, faststälde
en för ändamålet nedsatt komite 1423 som året för
Costers uppfinning, och 1823 den 10 och 11 juli
firades nu en stor jubelfest i hela Holland, och i
synnerhet i Haarlem, der man i skogen, hvarest Coster
af bark skulle skurit sina första typer, uppreste ett
monument till förevigande af händelsen, 1856 åtföljdt
af ett annat, som fick sin plats på stora torget i
Haarlem och var ämnadt till en protest mot de båda
gutenbergsstatyer, som emellertid blifvit uppresta
i Strassburg och Mainz, och en tredje, som man höll
på att uppresa i Frankfurt.
De enda afgörande bevisen, verkliga af en Coster
utförda typografiska tryck, ha holländarna ej
kunnat uppvisa. Donaterna, som enligt Ulrich Zell
skulle gifvit Gutenberg första tanken på de rörliga
typerna, voro, som vi sett, inga typografiska, utan
xylografiska arbeten, s. k. tafletryck, och de fyra
upplagorna af Salighetsspegeln, två latinska och två
holländska, som utgifvits för costerska tryck, har
den störste kännaren af de holländska inkunablerna,
den för några år sedan aflidne k. bibliotekarien
i Haag J. W. Holtrop, förklarat tillhöra en
senare tid. Hade holländarna för öfrigt verkligen
uppfunnit den stora konsten, återstår att förklara
det besynnerliga förhållandet, att de låtit henne
under ett halft sekel åter insomna och så djupt, att
först hundra år derefter ett dunkelt minne vaknar af
en så stor händelse. Verkliga förhållandet är,
att de nederländska städerna, liksom det öfriga
Europa, fingo sina första boktryckare från skolan i
Mainz, nämligen Utrecht och Aalst 1473, Löwen 1474,
Briigge och Bruxelles 1476, Antwerpen 1482 och först
1483 jemte Leijden och Gent Haarlem.
Fig. 493. Den rörliga typen.
Att Mainz är boktryckarkonstens moderstad, kan nu mera
anses för ett väl bestyrkt sakförhållande. För Mainz och dess
rätt hafva sedan konstens äldsta tider en mängd
ej blott tyska, utan äfven italienska, franska,
spanska, engelska och nederländska författare
uttalat sig. De vigtigaste af dessa uttalanden,
emedan deras författare antingen voro samtidiga med
uppfinningen eller stodo henne till tiden mycket nära,
äro följande två utdrag ur ett par gamla krönikor. I
den af obekant hand skrifna Cronica van der hilligen
Stat van Cöllen, tryckt 1499 i Köln, finner man
följande ställe:
»Om boktryckarkonsten. När, hvar och genom hvilken
denna outsägligt nyttiga konst att trycka böcker
blifvit uppfunnen. - - Item, denna högvördiga konst
är allra först uppfunnen i Tyskland i Mainz vid
Rhein, och det är för den tyska nationen en stor
ära, att sådana sinnrika menniskor der finnas. Och
detta har skett omkring anno Domini 1440, och från
den tiden, tills man skref 50, blef konsten och
allt hvad dertill hör undersökt. Och år 1450, som
var ett jubelår, började man trycka, och den första
bok, som man tryckte, var bibeln på latin, och han
trycktes med en grof stil, lik den, hvarmed man nu
trycker mässböckerna. Item, ehuru väl konsten är
uppfunnen i Mainz på det sätt, som nu allmänt brukas,
så är dock den första förebildningen (vurbyldungen)
funnen i Holland från (de xylografiska) donaterna,
om der förut blifvit tryckta. Från och utur dessa
har konsten tagit sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
