Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckeri och hvars utsago ligger till grund för
hela berättelsen och på samma gång för Haarlems
anspråk. Det visar sig nämligen, äfvenledes genom
utdrag ur gamla handlingar, att han aflidit 1522, och
då han enligt Junius vid sin död skulle varit 80 år
gammal, var han naturligtvis 1441, då stölden begicks
och tryckeriet i följd deraf nedlades, ännu ej född.
Största anledningen att misstänka hela berättelsen
och deruti se ett på den tiden ej ovanligt pia fraus
får man dock, när man läser den kuriösa historien
om stölden. Junius nämner väl ej bestämdt Johann
Faust eller Fust som gerningsmannen, och han
har sina goda skäl dertill, men han framställer
det som en af några hyst förmodan. Hvem var nu
denne Faust han menade? Helt säkert ingen annan än
samme rike borgare i Mainz, som tio år derefter
blef Gutenbergs förlagsman och några år senare
Schöffers svärfader. Denne man skulle nu som en
vandrande gesäll begifvit sig till Haarlem, skaffat
sig anställning på Costers tryckeri och, sedan han
lärt sig konsten, en vacker natt begifvit sig utaf med
hela tryckerimaterielen, hvarefter han 1442 upprättat
ett eget tryckeri i Mainz.
Orimligheten af hela denna historia springer så
klart i ögonen, att det knapt behöfver erinras,
att Mainz sjelft, så stolt öfver sina typografiska
anor, ej känner något boktryckeri inom sina murar
förr än år 1450. Men måhända innehåller just denna
berättelsens senaste del, med all sin äfventyrlighet,
klaven till hela den dunkla och förvirrade gåta,
som det haarlemska anspråket företer. Vi ha sett,
huru strassburgarna af patriotiska skäl sökte åt
sin stad i Mentels person tillerkänna äran af att
ha gjort den stora upptäckten och för den skull
läto Johann Gutenberg spela samma rol hos Mentel
som Johann Faust skulle ha utfört i Haarlem. Båda
förbrytarna begifva sig med sin röfvade skatt till
Mainz. Man kunde ej förneka, att den senare staden
kunde uppvisa de sakliga bevis för sin prioritetsrätt,
som man sjelf saknade, och önskade derför genom en
förmedlande länk anknyta den påstådda uppfinningen
i sin egen stad med dess verkliga bestånd i den
andra. På samma sätt har det säkerligen gått till
i Haarlem. Missförstådd patriotism har både gifvit
upphof till och underhållit en villfarelse, som,
länge omfattad och bekämpad, slutligen blifvit i våra
dagar underkastad en skoningslös kritik och af henne
ohjelpligt nedergjord. Tilläggas bör, att den, som
mest bidragit till detta resultat, är, ej en tysk,
utan en holländsk vetenskapsman [1].
En stor del af den lärda och bildade verlden i Holland
hade emellertid gjort det till en hederssak, ja, till
en nationalsak att upprätthålla sitt lands anspråk
på äran af den stora uppfinningen. En mängd skrifter
för och emot utkommo redan från 1628. Som det var att
vänta, när nationela känslor voro med i spelet, fördes
striden ofta med stor häftighet, ej sällan med bittert
hån, ty en stor del af holländarna tager ej Junius’
berättelse som en af dikt och saga kringspunnen kärna,
hvaruti någon sanning möjligen skulle kunna finnas,
utan tror på hennes minsta bokstaf och har ej ens
ratat den orimliga stöldhistorien. Sedan ett lärdt
samfund i Haarlem utsatt ett pris för det bästa
försvaret af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
