Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De geologiska formationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som äro liksom uppskjutna uti och emellan eller till
och med uppkastade ofvanpå de neptuniska bildningarna,
hvilkas ursprungligen vågräta skikt derigenom blifvit
på tusen olika sätt förändrade och rubbade.
Detta antyder, att de tillkommit genom eldens eller
åtminstone underjordiska krafters inverkan och i
halfsmält, segt tillstånd pressats fram ur jordens
inre.
De lemningar efter ett organiskt lif, som de
sedimentära eller fossilförande bergarterna innesluta,
äro antingen blotta aftryck af organiska former eller
de mera hårda kroppsdelarna hos ett djur, såsom skal,
ben, tänder m. m., dels temligen väl bibehållna,
dels af något mineralartadt ämne förändrade, eller,
om organismen varit en växt, hennes fastare delar, med
ofta förundransvärdt bibehållen bygnad, förvandlade
till kol eller genomträngda af något oorganiskt ämne
och sålunda i egentlig mening förstenade. Men nu
har man funnit, icke blott att dessa fossila djur-
och växtformer äro i allmänhet högst olika dem, som
förekomma hos nutidens djur och växter, utan äfven
att olika berglager utmärkas genom alltid något,
ofta mycket olika beskaffade fossil, samt vidare att
denna större eller mindre olikhet står i ett nära
samband med de särskilda berglagrens åldersföljd,
hvarvid man utgått från det obestridliga antagandet,
att i de allra flesta fall ett underliggande lager
måste vara äldre än ett ofvanliggande. Dessutom hafva
de geologiska forskningarna tydligen ådagalagt,
att djur- och växtorganismerna allt ifrån sitt
första uppträdande gradvis och oafbrutet utvecklat
sig till allt större fullkomlighet. I de äldsta
bildningarna förekomma inga spår af ryggradsdjur,
derefter visa sig först fiskar, jättelika ödlor
m. m. med få motsvarigheter inom den nu lefvande
djurverlden. Ben eller hela skelett af däggdjur
anträffas först i de yngsta, alldeles i ytan af
den nu varande jordskorpan aflagrade bildningarna,
hvilka endast bestå af löst sammanhopade ämnen,
såsom sand, lera, torfmossar och dylikt. Men äfven
dessa däggdjur tillhöra för det mesta sådana arter,
som nu mera ej finnas bland de lefvande. Och enahanda
är förhållandet inom växtverlden. De växtlemningar,
som ligga inneslutna i de äldsta neptuniska lagren,
tillhöra okända typer, medan de, som förekomma i
yngre skikt, tillhöra växtfamiljer, af hvilka blott
vissa slägten nu för tiden uppträda, men då endast
och allenast i jordens varmaste trakter. Lemningar af
nutidens djur- och växtarter återfinnas nästan blott
i sådana aflagringar, hvilkas bildning ännu fortgår.
Med ledning dels af de sedimentära bildningarnas
lägringsförhållanden, dels af beskaffenheten af de
funna organiska lerimingarna har man fördelat dem alla
i fyra stora grupper, hvilka hvar för sig sönderfalla
i flera underafdelningar. De till den äldsta gruppen
hörande berglagren har man kallat primära formationer,
hvarefter följa nedifrån uppåt de sekundära, de
tertiära och de qvartära. De primära formationerna
hvila omedelbart på de förut omtalade urbergen, som
äfven benämnas primitiva eller urformationer eller,
med afseende å deras egendomliga natur, kristalliniskt
skiffriga bergarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
