Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturen så enkelt anordnadt, som i det nu anförda
exemplet, eller vattnet har att leta sig fram
igenom och följa det mest invecklade och slingrande
skiktsystem. Hufvudsaken är och blir, att vattnet
i sitt underjordiska lopp träffar på ett vattentätt
skikt, der detta ligger högre än den punkt, der det
går ut i dagen och der äfven källan springer fram.
En källa rinner ymnigare, ju större den yta är, hvarpå
vattnet intränger i den porösa eller förklyftade
bergarten; och ju tjockare det vattenförande
berglagret är, ju större vattenmängd det kan rymma,
desto likformigare rinner hon och desto senare sinar
hon ut. Det är nämligen tydligt, att, när vid nederbörd
den porösa stenmassan blifvit väl fyld med vatten, det,
som ytterligare tillkommer, måste genast afrinna ofvanpå
och alltså gå för källan förloradt. I kalk- och
sandstenstrakter finnas mångenstädes källor så ymniga
att de äro i stånd att drifva qvarnverk.
Äro deremot skikten tråg- eller skålformigt
böjda, på det sätt fig. 26 utvisar, och tillika
det vattenförande skiktet a inneslutet mellan två
vattentäta, b och c, kommer det vatten, som efter
hand upptages vid det vattenförande skiktets högre
belägna punkt A, att framrinna vid den lägre belägna
punkten Bf. I den mellan A och B’ befintliga dalen kan
deremot ingen källa framvälla från skiktet a, så vida
det öfverliggande lagret b är fullt vattentätt. Men
om man borrar ett hål pQ genom lagret b ned till det
vattenförande a, måste vattnet der stiga upp i hålet
i följd af det tryck, som det i de båda benen AQ och
B’Q stående, påträngande vattnet utöfvar. Vattnet i
hålet pQ sträfvar nu att ställa sig i jemnhöjd med den
vågräta linien BB’. När, såsom å figuren är utmärkt,
denna vattenlinie ligger högre än hålets öfre ända
vid p och sålunda ännu vid p finnes qvar ett nedifrån
påverkande tryck, kan vattnets utpressning genom den
trånga öppningen ske så häftigt, att der bildas en
springbrunn, som i följd af det betydande vattentryck
från benet AQ, som motsvarar höjdskilnaden AB, kastar
sin stråle till och med något högre än linien BB’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
