Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grufbrytningens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
malmfyndigheter. Utom koppar och jern erhöllos der
ädla metaller i stor myckenhet.
Ehuru sålunda bergshandteringen efter hand betydligt
vuxit ut på bredden, hade dock hennes inre utbildning
ej hållit jemna steg dermed. Detta berodde, såsom
redan blifvit sagdt, hufvudsakligen derpå, att
Tyskland, plantskolan för ett förståndigt idkadt
bergsbruk, ännu led mycket genom efterverkningarna
af det förfärliga kriget. De hjelpvetenskaper,
kemi, fysik och mekanik, hvilka redan Agricola
betecknar som för bergsmannen oumbärliga, voro i
händerna på bedragare och fantaster. Geognosi och
mineralogi lågo ännu i sin linda. Bättre blef det,
när naturvetenskaperna bragtes i system, när ändtligen
alkemin förbyttes till en vetenskaplig kemi. Emedan
man i främsta rummet arbetade på frambringande af
metaller, egnades ock den största uppmärksamheten åt
dessas olika art och beskaffenhet. Derigenom lärde man
sig bättre metoder för deras utskiljande ur malmerna,
och sålunda blef det vidare möjligt att tillgodogöra
malmer, som förut ansetts värdelösa, en möjlighet,
som, i betraktande af den allt mera utsinande
tillgången på rikare malmer, för bergshandteringen
i allmänhet blef en verklig lifsfråga.
Nutidens bergshandtering omfattar ej blott eller
ens företrädesvis uppsökandet och vinnandet af
ädel metall, utan sträcker sig till de nyttiga
mineralen i allmänhet, och genom noggranna kemiska
undersökningar ökas dessas antal oupphörligt. Malmer,
hvilkas bearbetande fordomdags var alldeles otänkbart,
eftersökas nu ifrigt. Mången af våra förfäder för
sin fattigdom öfvergifven grufva ger nu, i följd af
ett förbättradt arbetssätt, god vinst. Till och med
varpen, dit man bortförde det ofyndiga, värdelösa
»gråberget», genomletas ofta å nyo. Men framför allt
är det två alster, som under de senaste hundra åren
alldeles omgestaltat bergshandteringen: jernet och
stenkolet.
Ehuru jernmalm redan ganska tidigt bröts, var dock
förbrukningen af denna metall under förflutna
århundraden ojemförligt mycket mindre, än hon i
detta ångmaskinernas och jernvägarnas tidehvarf
blifvit. Men med ångmaskinernas bränslebehof står
stenkolsbrytningen i närmaste sammanhang. Och
om således äldre tiders grufbrytare endast genom
malmgrufvors bearbetning kunde utbilda sina kunskaper
och samla de erfarenheter, som gåfvo upphof till
förbättrade maskiner och arbetssätt, ha deremot
stenkolsgrufvorna mest bidragit till utbildandet af
nutidens grufbrytningskonst. Stenkolsbrytningen står
nu mera i främsta ledet, och vi skola längre fram
syselsätta oss med henne särskildt. Men dessförinnan
vilja vi nu närmare betrakta den äldre grenen,
malmbrytningen, och till en början anställa en
hastig mönstring med de malmer, som hafva en mera
framstående vigt. Många mineral, hvilkas metallhalt,
i följd af deras sällsynthet, är för bergsbruket af
underordnad betydelse, skola endast i förbigående
nämnas, hvaremot vi anse oss med fullt skäl kunna
alldeles förbigå sådana, som uteslutande hafva ett
vetenskapligt intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
