- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
92

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gedigna metaller och malmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gedigna metaller och malmer. Vi göra början
med de ädla metallerna, då de förekomma i
gedigen form, antingen hvar för sig eller i
legeringar inbördes. Guldet, oftast blandadt med
något silfver, anträffas dels ursprungligt på lager,
gångar och körtlar i granit, kristalliniska skiffrar
m. fl. bergarter, dels sekundärt såsom guldsand,
vaskguld i flodernas sand och i allmänhet i de lösa
jordlager, som uppkommit genom det guldförande fasta
bergets söndervittring. Stundom träffar man på små
guldkristaller, men oftast förekommer guldet som
tråd- eller hakformiga småpartiklar eller i form
af små tunna bleck eller hinnor eller i smärre korn
och gnistor, mera sällan i någorlunda sammanhängande
stycken. Ungarn, Siebenburgen, Sibirien, Mejico, Peru,
California, Brasilien, Nya Holland m. fl. länder
äro allmänt kända för sin guldrikedom. Donau och
andra tyska floder, äfvensom flera floder i det
inre af Afrika, i Kina och Mejico, på Java och
Borneo o. s. v. äro guldförande. I Sverige har
ock fordom guld brutits vid Adelfors i Småland och
Oster-Silfberg i Dalarna. Åtskilliga norrländska
floder hålla guldsand, ehuru så fattig, att han ej
torde löna sig att vaska. Platina anträffas likaledes
dels, ehuru sällan, i fast klyft, dels, såsom korn
eller fjäll och någon gång i smärre stycken, i lösa
diluvialbildningar, s. k. vaskberg, och i flodernas
sand, men alltid legerad med andra metaller, såsom
osmium, iridium, palladium, koppar m. m. Ural,
Brasilien, Columbia m. fl. trakter äro bekanta för
sina tillgångar på denna metall. Gediget silfver,
innehållande spår af koppar och guld, är utomlands ej
sällsynt och förekommer flerstädes så samladt, att
det tillgodogöres genom direkt nedsmältning, såsom
fallet är bland annat vid Kongsberg i Norge, der år
1834 påträffades en 140 centner tung silfverklump,
i sachsiska Erzgebirge, der man funnit ett stycke
om 117 centner, i Sibirien, Mejico och Peru. I
Sverige har det endast som en sällsynthet anträffats
vid åtskilliga jern- och silfvermalmsgrufvor. Det
förekommer mest på gångar, mera sällan på lager, i
urbergen, men äfven i några sedimentära formationer,
stundom kristalliseradt, men vanligen i tradiga,
hår-och bleckformiga eller greniga partier eller fint
insprängdt eller som anflog och i korn.

Gediget qvicksilfver förekommer dels i form af
små rundade kulor, dels i aflånga droppar, som
utfylla bergets små håligheter, dels insprängdt,
vid Almaden i Spanien och Idria i Krain, i Peru,
i California m. fl. länder. Ej sällan håller det
guld eller silfver upplöst, och ur dessa sålunda
af naturen bildade amalgam kunna då sistnämda båda
metaller lätt utbringas.

Koppar i gedigen form uppträder stundom i stora
sammanhängande partier, som ofta innehålla vackra
kristaller, men för det mesta träffas han i form af
taggar, trådar, bleck och anflog eller insprängd
och derb. Vid Öfre sjön i Nordamerika, der han
uppträder mest samlad och skulle ensam för sig vara
nog för ett lönande bergsbruk, har man påträffat ett
stycke, som var 40 fot långt, 17 fot bredt och 2 fot
tjockt samt vägde omkring 7000 centner. I Sibirien,
Brasilien, Ungarn och England finnas likaledes berömda
fyndorter. Gedigen vismut, en lättsmält metall,
som genom segring, d. v. s. hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free