Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gedigna metaller och malmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu anförda kopparmalmer äro dock på det hela så
sällsynta, att de, oaktadt sin rikedom på koppar och
lätta smältningsprocess, lemna jemförelsevis ett
ganska ringa bidrag till kopparproduktionen öfver
hufvud. Helt annorlunda förhåller det sig deremot med
de båda malmer, kopparglans och kopparkis, i hvilka
kopparn är förenad med svafvel.
Kopparglans (grå kopparmalm) håller i sin renaste
form nära 80 procent metall och 20 procent svafvel
och är således en af de rikaste kopparmalmerna. Han
förekommer i synnerhet i Erzgebirge, Thüringen,
Cornwall, Sibirien och Nordamerika. I Sverige har han
i synnerhet i forna tider brutits vid Mårtanberg,
Garpenberg, på Dalsland m. fl. ställen. Genom
upptagande af svafvelsilfver öfvergår han till den
förut omtalade malmen silfverkopparglans. Förbunden
med svafveljern, utgör han deremot under namn af
kopparkis jordens vigtigaste kopparmalm, emedan den
allra mesta kopparn deraf tillverkas. Kopparkis
finnes i brytvärd myckenhet på ganska många
ställen. Exempelvis må nämnas: Harz, Sachsen,
Mansfeld, Thüringen, Cornwall, Norge, i Sverige vid
Falun, Nya Kopparberget, Åtvidaberg, Gustafsberg,
många andra ställen att förtiga. Han förekommer dels
kristalliserad, dels i derba massor och insprängd samt
i klot-, njur- och drufformiga partier. Färgen är
messingsgul och genom anlöpning guldgul, stundom
brokig. I hans sällskap finner man ofta brokig
kopparmalm (buntkupfererz), som likaledes utgör
en förening mellan svafvelkoppar och svafveljern,
men med den förra beståndsdelen mera öfvervägande,
så att kopparhalten kan uppgå till nära 56 procent,
medan ren kopparkis ger högst 35 procent koppar.
Fahlerz är namnet på åtskilliga svafvelmetallers
föreningar med svafvelantimon och svafvelarsenik,
som genom sin alltid stora halt af koppar, stundom
äfven af silfver, ha ett stort metallurgiskt värde och
utomlands förekomma på många ställen, såsom i Sachsen,
Ungarn, Tyrolen, Elsass, Mansfeld, England, Mejico,
Peru o. s. v. I Sverige har han brutits på Dalsland
och vid Gärdssjön i Vermland. I Sydamerika finnes i
stor mängd atakamit, klorkoppar och kopparoxidhydrat
tillsammans med andra kopparmalmer.
Men utom nu nämda mineral och malmer finnas
äfven många andra, som innehålla den värdefulla
metallen, såsom kopparantimonglans, en förening af
svafvelkoppar och svafvelantimon, antimonkopparglans,
der äfven svafvelbly och arsenik kommit till,
kopparvismutglans, der antimon blifvit utbytt mot
vismut, tennkis, en förening af svafvelkoppar och
svafveljern med svafveltenn o. s. v. En alldeles
egen blandning af kopparglans, brokig kopparmalm,
kopparkis, fahlerz m. m. förekommer i den flera
gånger omtalade mansfeldska kopparskiffern, en
till zechstensformationen hörande mergelartad
skifferbildning, som är alldeles genomdränkt af denna
malmblandning. Man måste sålunda här for metallens
utvinnande röra sig med stora stenmassor, men den
höga afkastning, der varande bergsbruk lemnar,
bevisar i alla fall skifferns stora brytvärdhet,
hvilket mycket är att tillskrifva hans, om än ringa
halt af silfver. Kopparhalten utgör 2–4 procent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
