- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
98

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gedigna metaller och malmer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af vanligen mörkt stålgrå till jernsvart färg,
förekommer till det mesta i derba eller jordartade
massor, hvaruti ofta en mängd små, nålformiga
kristaller ligga strödda. Denna malm är temligen
allmän och bildar dels gångar eller lager, dels
körtlar i åtskilliga bergarter. Bland trakter, der han
förefinnes, må nämnas Thüringen, Westphalen, Harz,
Sachsen, Böhmen, Siebenburgen, Ungarn, Cornwall,
samt i Sverige Undenäs och Spexeryd.

Rikta vi nu slutligen våra blickar på den
obestridligen vigtigaste af alla malmgrupper, den
nämligen, som omfattar jernmalmerna, möter oss på det
området ett temligen stort antal olika beskaffade
malmer, som alla, hvar helst de i tillräcklig
myckenhet och godhet förekomma, brytas för jernets
utvinnande. Främsta rummet intar magnetisk jernmalm
(magneteisenstein), hvars namn beror på hans egenskap
att dragas af magneten och att sjelf stundom verka
som en magnet. Vanligen af jernsvart färg och med
metall-glänsande brott, förekommer han stundom
kristalliserad, men oftast derb i större eller
mindre massor, med kornig eller tät afsöndring, och
insprängd. Bestående af en kemisk förening mellan
jernoxidul och jernoxid, håller han i sin renaste form
72,5 procent jern och 27,5 procent syre. Bland alla
jernmalmer den, som i allmänhet är minst orenad af
det för jernets godhet skadliga ämnet fosfor, har han
sin största utbredning och mäktighet i de nordligare
delarna af jordklotet, såsom i Sibirien, Nordamerika
och Sverige, men finnes dock äfven, fastän i mindre
mängd, på åtskilliga andra trakter, såsom i Tyskland,
Frankrike, Spanien, Mejico och Brasilien. Han
förekommer dels insprängd i sjelfva bergarten,
såsom fallet är vid Taberg i Småland, dels i lager
eller lagerformiga stockar af stundom mycket stor
mäktighet, såsom vid Dannemora, Norberg, Bispberg,
Persberg, Dalkarlsberg, Gellivare m. fl. välbekanta
svenska gruffält. Jernglans och röd blodstensmalm
äro båda nativ jernoxid, bestående af 70 procent jern
och 30 procent syre, men medan den förra malmen ofta
förekommer ganska ren, är den senare ofta utblandad
med mergel och lera. Ön Elba, Altenberg i Sachsen,
Capao i Brasilien m. fl. äro bekanta fyndorter för
utmärkt vackert kristalliserad jernglans. I Sverige
förekommer jernglans i mycket mäktiga lager, antingen
ensam eller jemte magnetisk jernmalm, såsom vid
Gellivare, Grängesberget, Gräsberg, Norberg, på Utön
och många andra ställen. Den röda blodstensmalmen är
derb, eller ock har hans utkristallisering ej kommit
längre än till antagande af en tradig eller stänglig
textur. En högt skattad, vacker texturvarietet af röd
blodstensmalm är tyskarnas rother glaskopf eller
blutstein, hvarpå jernhandteringen i Sachsen, på
Harz och vid Lahn i Nassau hufvudsakligen är grundad
och som derjemte, slipad, användes till polering af
metallarbeten. Lerhaltig röd blodstensmalm brukas
äfven till rödkrita.

Brun jernockra (brauneisenstein), gul jernockra
(gelbeisenstein) och bönmalm (bohnerz) äro
jernoxidhydrat, mer och mindre utblandade med
lera, sand, kolsyrad kalkjord m. m., och efter all
sannolikhet sekundära bildningar, uppkomna genom
söndervittring af jernspat, svafvelkis och andra
Jemförande malmer och mineral. Dessa malmer, som äro
bland de i utlandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:21:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free