Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gedigna metaller och malmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmännast begagnade, förekomma bland annat
i Rheintrakten, Steiermark, Kärnten, Tyrolen,
Böhmen, Schlesien, Spanien, England, Sibirien
samt Nord- och Sydamerika. Sjö- och myrmalm är en
brun eller gul jernockra, blandad med fosforsyrad
jernoxid, manganoxidhydrat och kiselsyrad jernoxid,
samt orenad af lera, sand, kalk, talk, svafvelsyra och
organiska syror, och hvars bildning ännu mångenstädes
fortgår genom afsättning ur jernhaltigt vatten. I
Sverige förekommer sjömalm hufvudsakligen i Småland,
Helsingland, Dalarna och Vermland, samt myrmalm
i Dalarnas, Herjedalens, Jemtlands, Smålands och
Vermlands mossar och kärr.
En mycket vigtig jernmalm är vidare den, som består
af kolsyrad jernoxidul och kallas jernspat,
när han förekommer kristalliserad eller i derba
partier med kornig afsöndring, men sferosiderit, då
han uppträder i druf- eller njurformig gestalt med
strålig eller tradig textur. De rikaste lagren af
denna i följd af sin kemiska natur lätt bearbetade
och derför värdefulla malm finnas i Steiermark,
Kärnten, Westphalen, Nassau, på Harz, i Spanien
o. s. v. När malmen förekommer mekaniskt blandad med
lera, mergel eller kiseljord, kallas han lerhaltig
sferosiderit (clay iron-stone). Denna varietet
tillhör åtskilliga sedimentära bildningar, men i
synnerhet stenkolsformationen, der han träffas dels
körtelvis inlägrad uti, dels lagerformigt vexlande
med skifferlera och mergelskiffer. Han brytes
sålunda vanligtvis tillsammans med stenkol, nästan
utan någon särskild kostnad, och är för en del af
Tysklands, Frankrikes och Belgiens, men i synnerhet
för Storbritanniens jerntillverkning af yttersta
vigt. Blackband är en annan varietet af svart färg,
härrörande al i malmen förekommande fint fördeladt
kol, som likaledes är inlägrad i stenkolsförande
formationer och i England, Belgien och Westphalen
utgör råämne för storartade smältverk.
I sammanhang med jernmalmerna må, oaktadt något
jern deraf ej erhålles, anföras svafvelkis, som i
ren stuff består af 46 procent jern och 54 procent
svafvel. Denna malm, som för sin vackra, glänsande,
guldgula färg ofta ingifvit falska förhoppningar om
värderika fynd, begagnas i stor myckenhet, bland annat
vid Falun och Dylta, för tillverkning af jernvitriol,
rödfärg och svafvel, hvilket sistnämda ämne i sin
ordning utgör råämnet för svafvelsyreberedning. De
vackraste svafvelkiskristallerna finner man på ön
Elba, i Cornwall, på Harz m. fl. ställen. Bland
samtliga svafvelmetaller den mest allmänna, är han
en trogen följeslagare åt nästan alla andra malmer
och saknas näppeligen alldeles i någon enda bergart.
Sålunda ha vi nu förskaffat oss en öfversigt af de
förnämsta malmerna. Men jemte dem finnes äfven en
mängd andra mineral, som likaledes utgöra föremål för
bergsbruk. Många af dem, som nu blifvit förbigångna,
skola vi dock längre fram få tillfälle att omnämna. Vi
ha nu att syselsätta oss med malmerna i detta
ords egentliga betydelse och först och främst att
söka utreda, på hvad sätt de blifvit inmängda i de
ofyndiga bergmassorna och huru de der äro fördelade,
ty häraf måste tydligen det olika förfarandet vid
deras tillgodogörande bero.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
