Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmernas formförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehåll. Om nämligen mineralhaltigt vatten nedsipprade
på väggarna af en uppkommen remna och ur denna lösning
metalliska och mineraliska ämnen afsatte sig, bildande
skikt på skikt, kunde på detta sätt remnan efter
hand blifva fyld utifrån inåt. Man kan ock tänka
sig en gångfyllning åstadkommen genom sublimering
underifrån af dylika ämnen eller genom uppträngande
af glödheta smälta massor. Slutligen är det ock mången
gång möjligt, att dessa olika bildningssätt aflöst
hvarandra. Om vi betrakta en tillräckligt stor stuff,
tagen ur en gång, eller, ändå bättre, skaffa oss en
genomskärning efter gångens hela tjocklek, skola vi
finna det ofvan stående bekräftadt. I fig. 44, som
just framställer en sådan gånggenomskärning, äro de
olika utfyllningsämnena, utmärkta genom olika skuggning,
och man ser der, huru från gångens båda väggar dessa
utfyllningsämnen följa hvarandra i samma ordning utifrån
inåt. a, a, de först aflagrade skikten, omedelbart på de
genom slipning mot hvarandra ofta spegelglatta väggarna,
kallas salband och äro vanligen af lerhaltig eller
malmartad beskaffenhet. Derefter följa i vexlande
ordning skikt af flusspat, zinkblende, kalkspat,
tungspat, qvarts, svafvelkis och andra mineral, här och
hvar inneslutande malmnästen. Stundom är gångens midt,
g, ej alldeles fyld och då ofta beklädd med vackra
kristalldruser. Man finner ej sällan block, tillhörande
gångens moderklyft, inbäddade i gångmassan. Dessa
hängande block, som lossnat från det öfriga berget och
fallit ned i den ännu tomma klyftan, i hvars trängre
punkter de blifvit fastkilade, ha äfven sina särskilda
salband af samma beskaffenhet som sjelfva gångens.
Utom vanliga gångar, a, fig. 45, finnas äfven så
kallade lagergångar, b, som skilja sig från de förra
endast deruti, att de under sin utsträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
