Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmernas formförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett längre eller kortare stycke löpa parallelt med
sidostenens skikt, och kontaktgångar, c, på gränsen
mot bergmassor, som blifvit uppträngda nedifrån.
Såsom b utvisar, äro gångarna ofta försedda med
utlöpare i sidostenen, der nämligen denna förut haft
motsvarande sidosprickor. Slutligen må anmärkas, att
gångarna ej alltid bibehålla sin ursprungliga,
sammanhängande, mera regelbundna form, utan genom
sitt tvungna deltagande i de påtryckningar, som hela
bergmassan efter deras bildning fått vidkännas, ofta,
liksom denna, blifvit på mångahanda sätt förkastade,
böjda, veckade och söndertrasade.
Lager och flötser afsatte sig från början i temligen
vågräta skikt och betäcktes först sedermera af de andra
bergarter, som nu äro lägrade öfver dem. Deras utbredning
är alltså ännu företrädesvis mer och mindre vågrät, om ock
under tidernas lopp mångahanda förändringar, vågformiga
böjningar i sadlar och tråg, sammanpressningar till
slingrande former och tvära veck, sönderslitningar,
förkastningar, uppresningar, till och med
öfverändakastningar, egt rum, så att alldeles orubbade
lager nu mera endast undantagsvis förekomma. På sådana
rubbningar, åskådliggjorda i fig. 46 och 47, lemna
stenkols- och juraperiodens sedimentära formationer de
utmärktaste exemplen.
Stockarna visa ej allt igenom samma regelmässiga bygnad
som gångar och lager. De ha nämligen en alldeles
oregelbunden njur- eller linsform, utlöpande åt sidorna i
mindre partier och ofta skjutande ut förgreningar i den
omgifvande bergmassan (fig. 48). Med stockverk förstår
man sammanhopningar af en mängd gångar eller andra
sprickfyllnader, som följa på hvarandra, vanligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
