Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruffält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
silfvertillverkningen t. ex. år 1644 utgjorde 4 576,
år 1665 7 122 och år 1673 8 251 lödiga mark. Denna
tillverkning har emellertid under senare århundraden
varit mycket vexlande; år 1727 nedgick hon till endast
523, men har för det mesta hållit sig mellan 1 000
och 4 000 lödiga mark. Enligt en af bergshauptman
J. H. af Forselles anstäld beräkning skulle Sala
silfververk under åren 1400–1817 afkastat vid pass
3 370 000 lödiga mark silfver. Malmen är silfverhaltig
blyglans.
Norges största och ädlaste malmfyndigheter brytas i
de redan förut omnämda silfver- och koppargrufvorna
vid Kongsberg och Röras, fig. 94 och 95.
Sveriges och hela verldens mest berömda jernmalm
erhålles i Dannemora grufvor i Upland (fig. 96
och 97), af hvilka de förnämsta, belägna på östra
sidan om och nära intill den lilla Grufsjön, blifvit
sammanbrutna till ett ofantligt svalg med stor
utsträckning i både längd, bredd och djup. Oaktadt
fasta hällen der ligger ända till nära 30 fot under
sjöns medelvattenstånd, var dock genom ett vattentätt
lerlager, som höjer sig från sjöbottnen i jordbacken
emot grufvorna, så att det nästan öfver allt går
högre’ än vattenytan i sjön, arbetet på djupet ej
särdeles besväradt af sjöns närhet. Men de stora
olyckor och kostnader, som naturen sålunda synts
vilja förebygga, beredde menniskorna sig sjelfva
genom sitt oförstånd att i sjön utföra det odugliga
gråberget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
