Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruffält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket med sin tyngd genomtryckte lerlagret och sålunda
banade sjövattnet väg till grufvorna. Detta inträffade
redan på 1600-talet, och sedan dess hafva ofantliga
arbeten af flerahanda slag blifvit utförda för att
hindra grufvornas fördränkande, hvilket mål ändtligen
1813 fullt uppnåddes genom en då färdigbygd, mycket
kostsam, lång och hög stendam af huggen granit invid
graf öppningen (fig. 96) med bakmur lagd i cementbruk.
Här, liksom vid Falun och Sala, ha forna tiders
oaktsamma, mera på rof än efter en ordentlig
plan drifna brytningar genom malmras, ofantliga
isbildningar m. m. förorsakat många och svåra
olägenheter, som aldrig kunna helt och hållet
undanrödjas.
Bland de förnämsta vermländska jernmalmsfälten
äro Persberg (fig. 98) och Långban (fig. 99).
Klackbergsfältet (fig. 100) ligger i den särdeles
jernrika Norbergs bergslag. Sveriges förnämsta
jernmalmer äro dock sannolikt de, som ännu ligga
nästan alldeles obegagnade i de lappländska fjällen
vid Gellivare (fig. 101) m. fl. st., men säkerligen
förr eller senare skola blifva föremål för en
grufdrift i den mest storartade skala.
Ej allenast högt upp i fasta landets berg, utan äfven
under hafvet söker menniskan efter malm. Ett exempel
på grufbrytning af sådan art erbjuder Botallakgrufvan
i Cornwall, hvars på den branta klippkusten belägna
nedgång finnes återgifven på fig. 102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
