Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenkolet - Exploderande gaser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kolskikt, f Linnit 3 stenkolsflötser, hvardera vid pass
1 fot mäktig, 1 sammanhängande flöts af 3 fots mäktighet
och 1 flöts, som, med inberäknande af några tunna
skifferränder om tillsammans 2 fot, är 8 1/4 fot tjock.
Till sin brännkraft äro de skånska stenkolen
underlägsna de bättre utländska sorterna, emedan
de i allmänhet hålla en mindre mängd rent kol
samt mera syre och aska, hvaremot de äro föga
smittade af svafvel, hvilket måste anses som en stor
fördel. För längre fraktning hafva de hittills ej
visat sig särdeles lämpliga, emedan de lätt falla
sönder i smärre stycken. Att de emellertid kunna med
fördel användas både på ångbåtar och för drifvande
af maskiner till lands, för beredning af lysgas
o. s. v., är redan med säkerhet utrönt, och den goda
eldfasta leran, som förekommer i vexlande lager
med kolskikten, torde väl hädanefter som hittills
blifva ett värdefullt bialster vid den egentliga
stenkolsbrytningen.
Vid Höganäs begagnades ända till slutet af 1850-talet
den gamla engelska pelarbrytningsmetoden, hvarvid en
stor del af fyndigheten måste qvarlemnas, men under
de senare åren har från England ett annat förbättradt
brytningssätt blifvit infördt. Orterna tagas ända
till 48 fot breda och löpa på 180 fots afstånd
ifrån hvarandra samt igensättas med den jemte kolen
los-brutna skiffern, så att det i hvarje ort endast
återstår en 4–7 fot bred gång. Den mellan två sådana
orter sparade kolpelaren (af 180 fots bredd och
500–800 fots längd) brytes sedan till hela sin bredd, i
det man börjar längst bort ;och fortsätter fram emot
schaktet eller den dit ledande schaktorten, hvarvid
allt ofyndigt qvaiiemnas till stöd mot taket. Orterna
äro 6 fot höga och således ganska beqväma. Samtidigt
med kolen uttages äfven den underliggande leran till
l–2 fots djup. Det fasta sandstenstaket fordrar
ej några pitpropsförstämplingar. Kolet och leran
fortskaffas nere i grufvan från brytningsstället
fram till schaktet medelst hästar, af hvilka hvarje
drager 10–12 hopkopplade vagnar på spårvägar dels
af trä, dels af jern. Vagnarna skjutas in på en
uppfordringsställning, som spelas upp ur schaktet
med ånga. Dagligen uppfordras mellan 5 000 och 6 000
kubikfot kol och lera.
Till åstadkommande af erforderlig luftvexling
underhållas fyreldar på bottnen af två schakt, der
sålunda en varm luftström oupphörligt stiger uppåt,
medan frisk luft i stället suges ned genom två andra
schakt. Medelst här och hvar i orterna anbragta dörrar
ledes den friska luftströmmen genom de trakter af
grufvan, som äro under arbete. Exploderande gaser
hafva här aldrig förekommit.
Exploderande gaser. Det har redan blifvit visadt,
att naturen, när hon begrof fornverldens växter,
dermed inledde en kemisk sönderdelning, som genom
aflägsnande af växternas gasformiga beståndsdelar
sträfvar att framställa kolet i en allt mera kemiskt
ren form, och att denna kemiska verksamhet i de flesta
fossila kollager ännu fortgår. Kemisten Regnault
har på kemisk väg undersökt olika sorter stenkol och
funnit dem vara på följande sätt sammansatta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
