Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koksaltets erhållande ur saltkällorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behållare af dubbelt lagda plankor med dertill hörande
planklist. Sedan den grofva timmerställningen blifvit
uppförd och sträfvad, uppställas på lämpligt afstånd
från hvarandra lodräta stöd i flera rader utefter
ställningens hela längd, hvarefter vid dessa stöd
anbringas ett slags glesa trägolf i flera rader öfver
hvarandra. Nu är stommen färdig till graderväggen L,
men det återstår ännu att ifylla honom med omsorgsfullt
inlagda knippor af qvistar och ris. Å figuren ser man
en del af graderväggen redan färdigrisad och på sidorna
afjemnad, medan den orisade delen visar korsverkstimringen,
sträfningen m. m. Öfverst är anbragt en utefter
ställningens hela längd fortlöpande ränna, på båda
långsidorna försedd med många små kranar, genom hvilka
saltvattnet utsläppes i fina strålar, som splittras sönder
mot riset, så att vattnet sedan halkar och faller droppvis
nedåt från qvist till qvist. Som man ser, har hela denna
inrättning till syfte, att den fint fördelade saltlösningen
må en längre tid utsättas för luftens fria och obehindrade
inverkan samt vattnets afdunstning sålunda ledigt och raskt
fortgå. I den nedre behållaren K samlar sig åter den
graderade saltlösningen, som nu innehåller mycket mera
koksalt än förut och äfven ett renare, emedan de orenande
ämnena gips, kalk, jernockra m. m., som saltkällorna under
en eller annan form hålla upplösta, afsätta sig på riset
som en stenartad skorpa, hvarför ock riset måste efter
några års förlopp utbytas mot nytt.
Den graderade saltlösningen har sålunda i dubbelt
hänseende vunnit. Skulle hon ännu vara för fattig,
pumpas hon åter upp, graderas å nyo, och härmed
fortsattes gång efter annan, till dess, om det låter
sig med fördel göra, vätskan i behållaren K antagit
en saltstyrka af 27 procent, d. v. s. är så mättad med
koksalt, att detta vill börja afsätta sig i fast form.
Emedan vätskan, som skall graderas, bör ledas ned åt
den sidan af graderväggen, som ligger emot vinden,
måste, när vinden kastar om, alla kranarna på
denna sidan om rännan öppnas och alla de motsatta
tillslutas, hvilket, om det skall ske för hand, på
stora graderverk tager rätt mycken tid i anspråk. Men
sker denna omvridning ej tillräckligt hastigt, kan
lätt hända, att blåsten tar med sig från graderverket
rätt mycket af vätskan, som sålunda gör hela den
kringliggande trakten ofruktbar. Till förekommande
af dessa olägenheter använder man en af Henschel
uppfunnen tillställning. Ofvanpå och midt utefter
graderväggens takås lägges tilloppsrännan, hvilken för
hvarje 420:e fot medelst korta rör, som kunna lätt
öppnas och tillslutas, står i förbindelse med två
längs efter gående rör, som ligga på motsatta sidor
om rännan och i hvilka kranarna äro anbragta. Genom
öppnande eller tillslutande af ett enda från
rännan ledande tvärrör kunna sålunda flera hundra
kranar Ögonblickligt göras verksamma eller tvärtom
beröfvas all vätska. Behållaren K bör skyddas mot
regn, emedan detta utspäder lösningen. Man gifver
honom alltså en plankbetäckning, som är så inrättad,
att man efter behag kan antingen leda den på henne
neddroppande saltlösningen in i behållaren eller ock
vid inträffande regnväder, då all gradering inställes,
leda bort regnvattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
