Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ädelstenarnas fyndorter - Diamanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Australiens guldfält och i Brasilien, men alla
dessa fyndorter ha måst träda tillbaka i skuggan
för de i nyaste tid upptäckta rika diamantfälten i
Sydafrika. Arbetssättet, slamning eller vaskning,
är öfver allt det samma, som sedan urminnes tid varit
användt för erhållande af guld.
Vi vilja nu närmare betrakta de särskilda ädelstenarna
och göra då början med den ädlaste bland dem alla, med
Diamanten. Diamanten har redan från urgammal tid
varit känd för sina utmärkta egenskaper, och hans
namn är hos nästan alla folk, der han fått ett
särskildt namn, härledt från hans mest framstående
kännetecken, hans hårdhet. Det gamla indiska språket
kallar honom azira, den oförstörbare, eller lohadshit,
metallbesegraren. Perser, araber och kurder benämna
honom almas eller elmas, som erinrar om det grekiska
adamas, den okuflige, hvilket äfven återfinnes i det
syriska ordet adomos och det kurdiska adamand, liksom
äfven i de nyeuropeiska benämningarna diamond,
diamant m. m.
Diamanten är hårdast bland alla kroppar, repar det
hårdaste stål och kan endast slipas med sitt eget
pulver. Han är temligen tung, med en specifik vigt
tre gånger större än vattnets. I renaste form är
han alldeles färglös och högst genomskinlig. Hans
kristallytor utstråla i de lifligaste färger det
infallande ljuset. Som ett stycke stjernhimmel tindra
och blixtra de af stora och små diamanter sammansatta
kronor, ordenskedjor och öfriga juvelsmycken, som
förvaras uti Vinterpalatset i S:t Petersburg, Kreml
i Moskva, Towern i London, Gröna hvalfvet i Dresden
m. fl. ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
