Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordarterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svampartade massa ger den bundna jorden större
luckerhet och binder den lösare jorden. Ur
luften upptager humusen nyttiga gaser, ur
vattenlösningar absorberar han de tillförda
näringsämnena och förmedlar deras öfvergång till
de djupare jordlagren. Hans sönderdelning befrämjar
förvittringen, och alla dessa verkningar kunna ej på
annat vis ersättas. Humusjord deremot, som saknar en
nöjaktig mängd af så väl finjord som skelett, blir,
såsom en torr jordart, hed- och ljungmylla, af för
lös beskaffenhet, och såsom kärrjord innehåller hon
sur mylla, som endast för sura växter är af tjenlig
beskaffenhet. I allmänhet vidlåder hela denna grupp af
jordarter en allt för stor brist på finjord och den
samma åtföljande mineralbeståndsdelar, i synnerhet
fosforsyra, hvarjemte humusjorden är för lös och
kall för att i sitt naturliga skick bilda en bördig
jord. Löf- och skogsmylla på god älf kan deremot,
uppodlad, blifva en fruktbar jord.
Sällan äro jordarterna ursprungligen af en fullt
bördig eller normal beskaffenhet; merendels finnas
brister i ett eller annat hänseende, som genom
grundförbättringar, bearbetning och gödning måste
afhjelpas eller som tvinga jordbrukaren att inskränka
sitt val af de grödor, han på dem odlar.
Läge och klimat äro dock af allra största
inflytande på bördigheten och öfverträffa deri
de olika jordblandningarna. De varma sand- och
kalkjordsarterna äro att föredraga i fuktiga och på
regn rika lägen och klimat, liksom på sluttningar mot
norr, då deremot på höga, torra lägen med sluttning
mot söder och i torra klimat lerjordsarter och på
mylla rika jordarter äro att föredraga.
På en åkerjords penningvärde har det geografiska
läget på sådant sätt inflytande, att i närheten
af stora städer, i folkrika orter, nära goda
kommunikationsanstalter jord af samma beskaffenhet
och användning har ett betydligt högre pris än der,
hvarest afsättningen af alstren är svårare. För
hvarje egendom är det läge, som egorna ha till
ekonomibygnaderna, af stor vigt. Bäst är, om de
sistnämda ligga centralt, men ofta hindra andra
förhållanden en dylik anordning. Som sådana kunna
anföras närheten af allmän väg, god vattentillgång,
godt skydd mot kalla vindar o. d. Mest aflägse kan
utan men skogen ligga, ty han tager litet arbete i
anspråk; med trädgårdar eger ett motsatt förhållande
rum; ängar kunna utan skada ligga mera aflägse an
åkern, och af denna böra till handelsväxter och
rotfrukter använda fält ligga närmare än sades-
och klöfverfalten.
Bland de beståndsdelar, som förekomma i jorden, om än
i ringare mängd än sand, kalk, lera och humus, måste
fös f äten nämnas som de vigtigaste. Äfven de äro
alster af bergarternas förvittring, men då de i dessa
vanligen förekomma helt sparsamt, ja, i åtskilliga
af dem till och med alldeles saknas, påträffas de
aldrig i större massor i jorden. De representera den
grupp af beståndsdelar, hvarpå vid en på vanligt sätt
idkad landthushållning brist först uppstår, då de
bortföras i de alster, som säljas från egendomen; de
måste derför genom artificiela gödningsämnen, benmjöl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
