Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotfruktsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men ej på våt eller styf jord. Om passande gödning
gifves, kan på tjenlig jord potatis i många år odlas
på samma fält. Till plantering utväljas medelstora
knölar, helst undviker man att sönderskära dem; på
fastare och ej särdeles torr jord odlas potatisen
helst på drill och lägges på gödsel, som utförts
emellan drillarna, hvilka derefter klyfvas.
Under våta år lider afkastningen ofta mycket genom
potatissjukan. Denna förorsakas af en svamp, som
öfvervintrar i knölen, sedan utvecklar sig inom
plantan och framkommer i dagen i bladet för att der
frambringa nya sporer, som falla ned på jorden och
derifrån inkomma i de nya knölarna. Endast friskt
utsäde hjelper mot denna sjukdom. Att hindra vätan,
afskära blasten m. m. är endast palliativ. Larver
och möss äro farliga fiender till potatisen. Skörden
uppgår till 400, ja, till och med 700 centner. Blasten
har som strö ringa värde, nedplöjes derför eller
lägges direkt i gödselhögen.
Sockerbetan (beta altissima) är en sedan detta
århundrades början odlad varietet af foderbetan (beta
cicla), som kan odlas ända till 71° nordlig bredd, i
Tyskland till 5 000 fots höjd och mognar på 150 till
180 dagar. Hon fordrar ett måttligt varmt och lagom
fuktigt klimat, djupt bearbetad, nyligen körd jord
i luckert tillstånd och god kultur. För foderbetan
godes rikligt med ladugårdsgödsel; till sockerbetor
använder man hellre artificiela gödningsämnen med
på mineral, dock ej koksalt, rika beståndsdelar,
bland hvilka kali och fosfaten böra i första rummet
anföras. Betorna sås vanligen med maskin, foderbetan
planteras stundom. Betan angripes af en mängd
insekter, hvilka vid stegrad odling stundom till den
grad ökas, att denna måste för en tid upphöra eller
jorden brännas. I närheten af sockerfabrikerna har man
med starkare gödning kommit derhän, att 1/6, ja, till
och med 1/3 af hela arealen odlas med sockerbetor. Man
skördar i större skala vanligen ej öfver 530 centner
sockerbetor, men af foderbetor ända till 2 500
centner. Blasten och toppändarna af sockerbetan
användas till foder. Potatis och betor förvaras
bäst i stackar, der betorna omsorgsfullt uppläggas
och täckas med halm och jord; stacken omgifves med
ett mindre dike, försedt med nödigt aflopp.
Cikoria (cichorium intybus) odlas både som
kaffesurrogat och foderväxt. Hon sås i rader,
rensas flitigt och har samma fordringar på jordmån
som betan. Om båda gäller, att »rötterna växa under
hackan». I skörd beräknas 350-450 centner rötter och
40–60 centner blast, som utgör ett godt foder.
Moroten (daucus carota) odlas med bästa framgång på
djup sänd-mylla, radsås och rensas omsorgsfullt samt
är ett godt foder åt alla husdjur.
Turnips. Under detta namn förstås så väl kålroten
(brassica napobrassica) som rofvan (brassicarapa)
och mellan båda uppkomna hybrida varieteter af gula
rofvor. Kålroten har samma fordringar på jordmån som
betan och lyckas bäst på kraftig lermylla. Rofvan
deremot trifves bäst på varm och djup sandmylla;
båda lyckas ej väl på jord, som är i behof af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
