Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotfruktsodlingen - Oljväxterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dränering. Rofvan mognar på 150 och kålroten på 180
dagar. De lemna ett godt foder till idislande djur,
men passa ej till utfodring af mjölkboskap, emedan
mjölken och smöret dervid lätt få en obehaglig bismak.
Oljväxterna. Ehuru fotogen och gas i många fall
utträngt oljan, lönar sig dock den senare fortfarande
att odla, emedan den årligen stigande mängden maskiner
till smörja förbrukar en stor myckenhet olja. Bland
oljväxterna föredrager landtbrukaren de olika slagen
af raps som de bästa, ty dels skördas de tidigt,
dels äro deras skidor och halm af ej ringa värde. Af
kålslägtet odlas för sina frön flera slag, såsom
kålraps eller raps (brassica campestris oleifera),
som ger den största afkastningen och lemnar de bästa
fröna, rofraps (br. rapa oleifera), som har mindre
frön och är mindre gifvande, men mera härdig än
kålrapsen, och avel (br. napus oleifera), som står
midt emellan båda och är den härdigaste mot köld och
omvexlande väderlek. Alla tre odlas både som höst- och
vårsäden. Biewitz är åter en ny varietet af dessa. En
djup, varm, rik, bördig, starkt gödslad, måttligt
bunden jord samt ett för vindarna öppet läge är, hvad
rapsen fordrar, hvaremot de öfriga nöja sig med mindre
gynsamma förhållanden, så väl i afseende på jord som
gödning. Oljkakor, guano, gödselvatten, benmjöl och
gips äro för dessa växter värderade gödningsämnen;
särskildt anses fårgödsel för dem fördelaktig. Rapsen
mognar på 300–350 dagar som höst- och på 140–180
dagar som vårsäd; de Öfriga mogna på kortare tid. Alla
sås bäst efter ren träda, eljest efter foderväxter,
tidig potatis och höstsäd. Jorden bör vara mycket väl
brukad; radsådd och flitig rensning mellan raderna äro
att förorda. Sådden sker hos oss från medlet af juli
till medlet af augusti. Ollonborrslarver, jordloppor,
sniglar, skalbaggar m. fl. insekter samt mjöldagg,
rotröta och vinterskador minska skördebeloppen af
dessa växter, så att de ofta utfalla mindre rika. De
beräknas, allt efter de olika slagen, gifva 10 till
35 centner frön, 4 till 10 centner skidor och 15 till
30 centner halm.
Vallmon (papaver somniferum) lemnar en utmärkt
matolja, men hans halm är endast användbar till
bränsle och som sådant omtyckt af bagare. Två
varieteter odlas: vallmo med slutna frökapslar, som
måste tröskas, och vallmo med öppna fröhus, ur hvilka
fröna utskakas. Han fordrar 154 till 180 dagar för
sin mognad och utsås tidigt om våren. Torr värme, lugn
och torka under skörden äro vilkoren för odlingen af
denna växt, som tål lindrig frost, hetta och torka,
den sistnämda dock ej vid såningstiden. Varm,
kalkhaltig jordmån är för vallmon den bästa,
och sjelfva brukningen bör vara omsorgsfull, ja,
till och med trädgårdsartad. Bäst är att så vallmon
efter en gröda, för hvilken riklig gödning gifvits,
och att tidigt före sådden använda benmjöl och
guano. Insekter angripa ej mycket denna växt; kall
och våt väderlek, möss och fåglar kunna dock mycket
skada honom. Skörden beräknas till 15 centner kärna
och 25 centner halm. Vallmon tager mera handarbete i
anspråk än rapsen, men skörden är lättare och priset
på fröet högre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
