Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruktodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det förr ej lönade sig att från Spanien och Portugal
utföra de stora apelsinerna, hvarför de bortkastades,
enär endast de små, hvaraf ett större antal kom på en
bushel, kunde bära tullen. Man beräknar, att i England
årligen förtäras 300 millioner apelsiner, hvaraf 100
millioner i London. Till denna införsel användas 200
goda klipperskepp, som under vinter- och vårmånaderna
anlända till dockorna nedom Londonbridge. Starka
bärare flytta kistorna in i magasinen vid Botolth
lane och Pudding lane, och den, som vid denna tid
passerar Lower Thamesstreet, gör bäst att akta både
hatt och hufvud.
Från de rikt skimrande bilder, som fästa sig vid
sydfrukternas historia, vända vi åter till våra
simplare kärn-, sten- och skalfrukter samt till de
bärsorter, som i tusental betäcka de låga buskarna.
Äpleträdet är spridt i många zoner och har i
flera varieteter, hvaraf romarna kände 29, kommit
till oss från Egypten, Indien och Grekland. Af
detta fruktslag odlas i Europa för närvarande 400
varieteter. Äpleträdets blommor öfverträffa i skönhet
de öfriga fruktträdens, träet användes till snickar-,
svarfvar- och snideriarbeten, frukten till födoämne,
vin och ättika.
Päronträdet, hvaraf nu räknas 1300 varieteter, skall
härstamma från Mindre Asien. I vildt tillstånd uppnår
det en höjd af 100 fot och en ålder af 100 år. Trädet
värderas högt för virkets fasthet och goda polityr,
men sitt största värde får det naturligtvis af sina
frukter, som äro mycket sockerhaltiga och användas
på mångahanda sätt; af dem beredas dessutom sirap,
ättika, bränvin och olja.
Plommonträdet är ett barn af den tempererade zonen
och går längre i norr än de öfriga fruktträden, men
uppnår ej den höjd som äple- och päronträden. Träet
är mycket skört, men antager en god polityr. Dess
frukt är mycket användbar, men håller sig ej länge,
och fortares färsk, kokad, torkad och inlagd. Kärnorna
lemna en för sin fetma och goda smak utmärkt olja,
och af saften fås det i Böhmen och Ungarn mycket
omtyckta bränvinet »slivovitzer».
Körsbärsträdets hemland återfinnes äfven i Mindre
Asien. Detta träd uppnår en ålder af 50 år, och dess
ved är användbar till finare arbeten. Man har så väl
söta som sura körsbär och öfver 100 varieteter. De
användas till matlagning, likör, bränvin och ättika.
Qvitten härstammar från Kandia, kom derifrån till
Grekland, sedan till Rom och åtskilliga andra
europeiska länder. Namnet cydonia härleder sig från
staden Kydon på Kandia, Träet har ringa värde, men
frukten användes för sin aromatiska lukt till gelé,
bröd, likör m. m.
En af de ädlaste fruktsorterna är persikan, som,
inhemsk i Persien, derifrån fördes till Grekland och
Rom, der på Pliniernas tid (23 till 79 e. Kr.) en
enda frukt betalades med 300 sestertier (ungefär 40
rdr). Blomman täflar i skönhet med frukten, hvars
saftiga beskaffenhet och kryddartade smak af få
frukter öfverträffas. Kärnorna innehålla blåsyra och
användas till den bekanta persikolikören. En värdig
plats vid hennes sida intager aprikosen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>