Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogarnas inflytande i fysiskt-klimatiskt hänseende - Skogarnas inflytande på sundhetsförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarför det endast behöfves en ringa afkylning
för att inom kort förtäta all gas till vatten. Snön
smälter äfven fortare på de skoglösa bergen och bildar
våldsamma vårflöden, hvilka som vattenfall utgjuta
sig öfver de bebygda ängderna, såsom händelsen i
synnerhet är uti alpländerna.
Skogen är en naturlig regulator för vattnets
likformiga fördelning och sålunda vilkoret för
en ordnad, stadigvarande odling inom de till ett
flodområde hörande landsträckor.
Af det sagda kan man lätt föreställa sig, hvilka
förändringar i jordytans beskaffenhet skulle inträda
i bergstrakterna, om man öfver allt nedhögge skogarna
och förvandlade bergen till ofruktbara ödemarker. Den
slutliga följden blefve, att dessa trakter måste
öfvergifvas såsom obeboeliga, ett förhållande,
som äfven redan i verkligheten inträdt i vissa
alptrakter. Menniskan utvandrar och lemnar sitt
hemlands hyddor till pris åt vattnets otamda våld, som
från bergen småningom nedför sten och grus i dälderna
och till stenöknar förvandlar de leende fälten.
Skogarna förbättra jordmånen genom förmultningen af
sitt rika affall, och det är genom undersökningar
ådagalagdt, att de på detta sätt meddela marken mera
svartmylla eller humus, än de för sin näring beröfva
henne. Det är förnämligast länge sedan förgångna
tiders urskogar, vi ha att tacka för den mylla i
jorden, som gör våra åkerfält fruktbärande. Men om
skogen skall utöfva detta välgörande inflytande på ett
lands odling och bebyggande, måste han vara i ostörd
besittning af sin naturliga friskhet och kraft och
framför allt få behålla det lager af mylla, barr och
lof jemte skogsmossa, som företrädesvis qvarhåller
fuktigheten i marken.
Skogarnas inflytande på sundhetsfÖrhållandena. Det
är ett väl bestyrkt förhållande, att luften på
landet är helsosammare än i stora städer. Om också
hennes innehåll af syre är det samma öfver allt,
uppblandas likväl stadsluften med en mängd främmande
beståndsdelar, såsom rök och sot från allahanda
fabriker och verkstäder jemte utdunstningar från en
mängd Orenlighet, kloaker och kanaler m. m. Växterna
och i synnerhet träden ha fått till uppgift att
uppsuga de flesta af dessa ämnen och rensa luften
derifrån. Detta landtluftens företräde i afseende
på sundheten bekräftas allestädes på det tydligaste
af statistiken. Med rätta bemöda sig derför de
stora städerna att genom parkanläggningar och
trädplanteringar anskaffa en frisk trädvegetation
inom sina områden, och derigenom åtminstone till en
del ersätta bristen på skog, och hvar och en, som
kan, flyr om sommarn gerna bort från den qvalmiga
stadsluften för att hemta nya lifskrafter bland
skogarnas friska grönska.
Skogarnas förnämsta hygieniska värde består i
deras omtalade reglering af luftens värme och
fuktighet. Hvilket inflytande på det allmänna
helsotillståndet hastiga öfvergångar i dessa afseenden
medföra, är allmänt bekant, och det är en sedan
länge känd sak inom läkarpraktiken, att sjukdomar
uppträda mest energiskt under årstider med betydliga
väderleksombyten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
