Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogarnas inflytande på sundhetsförhållandena - Skogarnas utbredning och trädslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven ger skogen skydd mot den torra och skarpa
nordostvinden, som så ofta förorsakar inflammation af
andningsorganen. Träffar en sådan vind i sin väg en i
nämda väderstreck närbelägen skog, upptar han der en
betydlig mängd fuktighet och värme, hvarigenom hans
skadliga verkan minskas. Dessutom brytes vindens kraft
i allmänhet af skogen, och en massa fint fördelade
ämnen, som medföras af vinden, såsom sand, dam, sot
och dylikt, qvarstannar i skogen, hvilken i detta
hänseende verkar som ett säll. Vistelsen i barrskogar
med deras friska terpentinångor anses äfven särskildt
välgörande för personer, som lida af reumatism.
Men äfven på menniskans själsbildning och
sinnesart kan man ej frånkänna skogen ett visst
inflytande. Skogsbon utmärker sig vanligen framför
slättbon genom rådighet i faran och fyndighet på
utvägar, genom böjelse för allvarligt begrundande och
poetisk uppfattning af naturen. Hvem har ej känt sig
upplyft genom en vandring en sommarmorgon i skogen,
der de högstammiga träden stå som pelare i naturens
tempel och fåglarnas qvitter helsar den nya dagen,
eller en afton vid solens nedgång, då skogens
högtidliga tystnad endast stores af vindens stilla
sus och trastens melodiska toner!
Skogarnas utbredning och trädslag. De förnämsta
arbetarna i skogens verkstad äro träden; dem
underordnade äro buskarna; båda äro de trädartade
växter, som till största delen bestå af ved eller
trä. Veden bildas af saftiga, mjuka beståndsdelar, och
i allmänhet behöfver han en tid af minst tre månader
för att mogna, d. v. s. för att erhålla den nödiga
graden af hårdhet. Der temperaturen efter en kort
tid åter sjunker under fryspunkten, i polartrakterna
och på höga berg, trifvas ej skogsväxterna längre:
de saftiga skotten, som ej hunnit hårdna till
ved. bortfrysa. Ett liknande hinder utgör torkan
på stepper och i öknar. Saknas der vatten helt och
hållet, eller finnes det endast så kort tid, att veden
och knopparna för näst följande växtperiod ej kunna
tillräckligt utbilda sig, kunna inga skogar trifvas.
Utom nu antydda naturliga gränser för de högstammiga
skogsväxternas allmänna utbredning finnas ett maximum
och minimum i temperaturen för de olika trädslagen,
hvilkas öfverskridande dödar dem. Markens mineraliska
beståndsdelar, lutning och fuktighet, växtortens
belägenhet med afseende på fuktiga eller torra vindar,
äfvensom höjden öfver hafvet, föranleda dessutom
talrika inskränkningar i hvarje trädslags utbredning,
hvilka endast i underordnad grad kunna öfvervinnas
genom menniskans vårdande hand, genom acklimatisering.
Båda polarbältena sakna egentliga skogar. Hvad
man t. ex. i Grönland kallar så, är endast en
poetisk uppfattning af videbuskar i de skyddade
sydliga fjordarna. En linie, som från 68° n. br. i
nordvestra Europa går genom 66° i Sibirien, 61° och
62° i Kamtsjatka, 61° i nordvestra Amerika till 57° i
Labrador, betecknar ungefärligen den nordliga gränsen
för trädväxterna. Endast der vattnet i större floder
gör lufttemperaturen något högre och de omgifvande
bergen på samma gång lemna skydd mot vindar, sträcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
