Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsafverkning - Virkets sortering och hopläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjock rotgren på den stubbe, som skall uppbrytas,
slås ett starkt tåg, som med sin andra ända fästes
vid kettingen B. Hela förfarandet består då deruti,
att ändhakarna i de båda dragkedjorna m genom
häfstångens vridning fram och tillbaka flyttas länk
för länk allt längre in i kettingen B, hvarigenom
tåget spännes allt hårdare och slutligen uppdrager
stubben. Schusters stubbrytare (fig. 266) består
af en vef med ändlös skruf, som sätter i gång en
vals, hvilken uppvindar de örn stubbroten gripande
hakarna. Då det är fråga om värdefulla träd, såsom
mastträd och spiror, är det ofta fördelaktigt att
uppbryta hela trädet med rötterna. Dessa afhuggas då
på samma sätt och uppbändas rned häftyg, hvarjemte
man samtidigt söker medelst block och tälja draga
omkull trädet. Vresväxta grofva stubbar med starka
och djupa rötter måste någon gång söndersprängas med
krut för att kunna uppbrytas.
Virkets sortering och hopläggning. Om ej särskilda
omständigheter föranleda ett annat förfaringssätt,
låter skogsmannen efter afverkningen i första rummet
ur träden uttaga så mycket gagnvirke som möjligt,
det vill säga allt som kan användas till timmer
och slöjd, och i synnerhet lägger han an på sådana
virkessortiment, som bäst betala sig. Hvad som blir
öfver upphugges till ved. Skogsmannen måste således
förskaffa sig en noggrann kännedom ej blott om
virkesbehofven för de yrken och fabriker i trakten,
som arbeta i trä, utan äfven om handelsvirke i
allmänhet, om hans skog ligger så till, att dess
produkter kunna transporteras till aflägsnare
orter.
Den första tillredningen eller apteringen af
åtskilliga virkessortiment sker i skogen och rättar
sig efter trädets form och dimensioner. Ekvirke lemnar
i allmänhet de dyrbaraste sortiment, såsom skeppsvirke
af olika slag, hvilket vanligen sorteras i rättimmer,
krumtimmer och knän, qvarnaxlar, tunnstäfver, hjulved
för vagnmakare, diverse annat slöjdvirke och bättre
bygnads-virke. Vid en större afverkning i ekskog har
skogsförvaltaren derfpr helst med sig en qvartersmän
från flottan eller en skeppsbyggmästare, som först
utvisar, hvilka delar af ekarna kunna afskäras till
skeppsvirke. Af det öfriga aftrummas så många stycken
till stäfver och hjulved m. m. som kunna användas
dertill, och resten upphugges till ved. Hos barrträden
betingas värdet hufvudsakligen af en rak och qvistfri
växt samt storleken af lilländans diameter. De
bästa stammarna, som vid en längd af 60 till 80 fot
hafva 10 till 13 tums tjocklek i lilländan, gifva
mastträd och mastspiror samt storverksträd till
bergverken; närmast dem i storleken komma de, som
kunna användas till bjelkar, samt vidare bygnadstimmer
och sågstockar. Bjelkar böra, uppskrädda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
