Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virkets beskaffenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka på en horisontalt afskuren träskifva visa
sig för ögat som små hål eller porer och talrikast
förekomma i vårveden. Allt efter kärlens storlek
skiljer man emellan grofporiga och finporiga träslag,
och för öfrigt har hvarje art sina egendomligheter
med afseende på kärlens eller porernas fördelning,
antal och storlek. Barrträden hafva inga kärl, men i
deras ställe hartsgångar, som i synnerhet förekomma
i höstveden, hvarigenom denna till en del erhåller
sin mörkare färg. Ifrån stammens medelpunkt utgå
i strålformig riktning mot omkretsen cellpartier,
som man kallar märgstrålar, hvilka dels utgä från den
innersta märgen (primära märgstrålar), dels nybildas
längre ut i veden (sekundära). De fortgå antingen
genom alla årsringarna ända ut i barken, eller endast
genom en del af dem. Ek, bok och al ha mycket långa
och breda märgstrålar, som tydligt synas; deremot
hafva barrträden en massa särdeles fina märgstrålar,
som knapt kunna urskiljas med blotta ögat.
Då hos vissa sortiment, t. ex. mastträd, en tät
och likformig bygnad af årsringarna är af stor
vigt, kan skogsmannen å sin sida bidraga till deras
frambringande genom att uppdraga dylika träd på en
fullt lämplig jordmån, låta dem uppväxa tillräckligt
tätt och, der så behöfves, undergå en ändamålsenlig
uppqvistning.
Men äfven inom den redan färdigbildade veden
försiggå under trädets vidare fortväxt mångahanda
kemiska förändringar; som gifva sig till känna genom
framalstring af harts, garfsyra, färgämnen o. d.,
men ännu mera genom virkets olika hårdhet. Härpå
beror vedlagrens åtskiljande i yngre splintved och äldre
kärnved. Den senare utmärker sig vanligen genom
en mörkare färg och torrare beskaffenhet framför den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
