Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virkets beskaffenhet - Virkets aptering och användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Boucherie utlägger de aftrummade stockarna med barken
qvarsittande horisontalt bredvid hvarandra och leder
från en några (bättre 25–30) fot hög ställning genom
guttaperkaslangar en kopparvitriollösning ned till
stamändarna, vid hvilka metallbössor äro fästa för
lösningens mottagande. Burnett preparerar uppskrädda
virkesstycken, i synnerhet jernvägssyllar, på det
sätt, att han inlägger dem i en lufttät jerncylinder
(prepareringspannan), der de först utsättas för het
vattenånga vid en temperatur af omkring 80° C. samt
derefter för impregneringsvätskan under ett tryck
af ända till 8 atmosferer. Bethell låter först
kemiskt torka eller rosta virket och använder till
konserveringsmedel starkt kreosothaltiga ämnen.
Ehuru alla dessa impregneringsmetoder ännu lemna
mycket öfrigt att önska, har likväl det sålunda
preparerade virket visat sig ega en betydligt
längre varaktighet än annat, och i synnerhet har
man derigenom kunnat göra lösare virkesslag, som
fullständigare genomträngas af impregneringsvätskan,
nästan lika användbara som mera varaktiga.
Virkets aptering och användning. Redan vid den första
tillliuggningen i skogen af de afverkade träden måste
man, såsom vi förut antydt, taga hänsyn till deras
användning för olika tekniska ändarnål. Den vidare
apteringen af virket tillhör till stor del särskilda
yrken och fabriker, men till vissa delar utgör hon
äfven föremål för skogsbons verksamhet och står som
sådan i nära beröring med skogens skötsel, hvarför
vi här skola något syselsätta oss dermed.
Allt efter sättet för virkets första aptering
skiljer man mellan skrädt och biladt, sågadt
och klufvet virke. De flesta slag af bygnadsvirke
beslås två- eller fyrsidigt, hvarvid det först groft
uppskrädes, då de yttersta runda ytorna på två eller
fyra sidor aftäljas med yxan, men ej skarpkantigt,
utan med qvarlemnande af s. k. vankant. I sådan
form kommer det till användning vid en mängd olika
bygnadsarbeten, i synnerhet vid upptimring af
landtmannabygnader; bättre bygnadsvirke uppbilas
vidare till full skarpkant. Utaf sågadt virke
förekomma många olika sorter, såsom plankor och
bräder (de tunnaste plankorna, 1 2/3 till 2 dec.tum,
kallas battens, de gröfsta bräderna, från 1 1/4 tum,
äfven halfplank) af olika groflek och godhet,
såsom schamplon- eller snickarbräder, hel- och
halfrena samt utskotts- och vrakplank och bräder,
i trävaruhandeln indelade i prima, sekunda, tertia,
mixed o. s. v. De tunnaste bräderna äro faner utaf
en linies tjocklek och derunder. Dessutom uppsågas
en mängd smalare sortiment, såsom ribbor, läkten,
staketspjelor, nåtlister o. s. v. Blott en ringa del
sågas för hand, det mesta tillverkas vid vatten-
och ångsågar. I många fall, då virkets användning
fordrar, att vedfibrerna ej afskäras efter längden,
utan fortlöpa genom hela stycket, måste det klyfvas
för hand, och vi återkomma snart till åtskilliga
användningar af klufvet virke.
Uti en vattensåg af enkel konstruktion fästes
sågstocken horisontalt på den s. k. vagnen och
genomskäres af en något snedt sittande såg med bredt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
