Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vätet jemte syret dels som vattenånga, dels som
öfverskjutande vätgas, men sjelfva kolämnet eller
huvudbeståndsdelen i vedtrådarna qvarblifver i form
af träkol och behåller som sådant det ursprungliga
sammanhanget i vedbygnaden. Åstadkommandet häraf är
kolningens ändamål, och derför består den största
konsten vid kolningens utförande just i förmågan
att gifva milan jemt så stor tillgång af luft,
att den mesta och bästa qvantitet kol derigenom
erhålles. Fullkomligt rent kol kan naturligtvis ej
åstadkommas. Är lufttillgången tor stark, uppbrännes
en mängd kol onödigtvis; är han åter för svag, hinner
ej all veden kola tillräckligt, utan det bildar sig
en mängd brandar eller halfkolade vedstycken. Det
är tydligt, att en stor del af vedens ursprungliga
brännvärde går förlorad genom kolningen; denna förlust
kan i allmänhet uppskattas till 42 procent.
Af träkolets beskaffenhet och utseende kan man
sluta till kolningens gång. Ett godt träkol skall
vara vackert svartglänsande i brottet, tydligt visa
träets textur, hafva en metallisk klang samt endast
obetydligt sota af sig. För öfrigt utmärker sig träkolet genom sin porositet
och stora förmåga att absorbera fuktighet, såsom god
ledare för elektricitet, men dålig värmeledare, samt
genom sin ovanliga förmåga att motstå förruttnelse
och borttaga elak lukt och smak, hvarför det med
fördel begagnas vid distillering och filtrering. Vid
kolningen förlorar veden ungefär tre fjerdedelar
i vigt, så att kolens specifika vigt endast utgör
0,13-0,20. Jern för man kol af olika trädslag,
kan man som allmän regel uppställa följande: vid
lika stor absolut vigt utveckla de lättare kolen
mera hetta och göra således större nytta, men vid
lika stor volym hafva de tyngre och hårdare kolen
afgjordt företräde. Skilnaden i vigt mellan de olika
trädslagens kol är emellertid temligen obetydlig,
de vanliga trädslagen skulle i detta afseende intaga
följande rangordning: björk, bok, tall, gran, ek
och al.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
