- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
449

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogens biprodukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skogens biprodukter. Utom trävirket ger skogen en
hel mängd biprodukter, som på många orter äro af
stor betydelse. Bland de biprodukter, som erhållas
af barrträden, intaga harts, terpentin, beck, kimrök,
tjära och pottaska, den sistnämda äfven en produkt af
löfträden, ett framstående rum. Då växande barrträd
såras i ytan, utrinner en blandning af harts och
terpentinolja, som dels för flygtigas, dels
stelnar till kåda. Genom olika behandlingssätt
kunna vidare af kådan beredas gröfre och finare
sorter harts och terpentin samt kimrök. För kådans
insamling i stort afskalas barkremsor på äldre
träd, som inom en kortare tidrymd skola afverkas;
deremot böra alla träd, som någon längre tid skola
fortväxa, skyddas derför, liksom de äldre träden för
djupare inhuggningar. Sedan kådan blifvit insamlad
efter den första barkskalningen eller bleckningen,
utvidgas bleckorna något på sidorna för erhållande
af mera kåda, och på detta sätt kunna samma träd
skattas flera år efter hvarandra. Der harts- och
terpentintillverkningen drifves fabriks-mässigt, är
äfven kådinsamlingen i skogen inrättad i ordentlig
följd. För vinnande af terpentin erhålles dock det
bästa råämnet genom att inborra hål i träden och
upphemta de derifrån utrinnande terpentinhaltiga
safterna.

Vanligt i handeln förekommande harts beredes genom
smältning och filtrering af kådan utaf våra vanliga
barrträd samt flera sydeuropeiska och amerikanska
arter. Allt efter smältningens noggranhet samt vatten-
och oljehalten förekommer det i gröfre och finare
sorter, såsom vanligt groft, hvitt, gult, engelskt
raffineradt o. s. v. Till de finaste sorterna hör
kolofonium till fiolstråkar.

Genom kådans distillering erhålles terpentin af större
eller mindre renhet. Den i handeln förekommande
har fått olika benämningar allt efter de trädslag
hvarifrån han härstammar. Sålunda erhålles vanlig
tjock terpentin af tall och gran, fransk terpentin af
pinus maritima, veneziansk terpentin af lärkträdet,
strassburgterpentin af silfvergranen, ungarsk
terpentin af pinus pumilio, karpatisk terpentin af
pinus cembra o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free