Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattnets och luftens strömmar. Hafsströmmarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omätliga massor af ett slags hafstång vegetera i
sammantofvade knippor och genom sin mängd till och
med verka som ett hinder för skeppen under deras
framfärd. Af hvad man känner om Golfströmmen är
klart, att en seglare på resa från Europa till
Förenta staterna måste följa en helt annan kurs än
på återfärden. Medan på den senare Golfströmmen
är honom till utomordentlig nytta, måste han på
bortresan hålla sig mycket sydligt för att komma
i eqvatorialströmmen. För öfrigt är det endast
Golfströmmens utgångspunkt, som är till sitt läge
oförändrad; längre i norr deremot flyttar sig
den fåra, hvari han flyter, allt efter årstiden
fram och åter och uppnår i september sin norra
gräns. Omedelbart invid Amerikas nordligaste
kustländer går en kall ström från norr mot söder,
liksom från samma verldsdels sydspets en annan från
söder mot norr.
I Stora oceanen delas den väldiga eqvatorialströmmen
af de australiska och sydostasiatiska ögrupperna i två
hufvudgrenar. Den södra går mellan Nya Caledonia och
Nya Zeeland ned mot söder längs Australiens sydkust
och med en återvändande gren utmed Nya Zeelands
vestkust. Den norra grenen berör östra sidan af
Filippinerna och de japanska öarna och vänder sig,
liksom Golfströmmen, sedermera mot nordost ända till
Berings sund och i en båge mot söder längs Amerikas
vestkust till eqvatorialströmmen tillbaka. Den genom
Berings sund ingående kalla strömmen från polarhafvet
följer i öster Amerikas kust, i vester den asiatiska,
och Södra ishafvets vatten förorsakar ända till 30°
s. b. en ström från vester till öster, som vid Chiles
och Perus kuster böjer sig mot norr, men till en
del äfven viker omkring Kap Horn och mynnar ut i
Atlantiska hafvet, Man kan tillika häraf finna,
att kalla strömmar ej alltid måste flyta under
hafvets yta. Varma strömmar kunna till och med
flyta på djupet, om deras vatten i följd af olika
sammansättning är specifikt tyngre än vattnet på ytan.
I Indiska oceanen vänder sig den vid Afrikas östkust
uppträdande eqvatorialströmmen med sin ena hälft mot
norr till Kap Guardafui, med den andra mot söder till
Goda hoppsudden, der han vänder tillbaka och mellan
30 och 40° sydlig bredd fullbordar sitt kretslopp.
Det är i synnerhet Maurys förtjenst att genom ett
noggrant iakttagande af de på bestämda årstider
regelbundet uppträdande vindarna och hafsströmmarna
ha gifvit sjömannen bestämda anvisningar, genom
hvilkas efterföljd de hittills begagnade vägarna
kunnat betydligt förkortas och derigenom mycket
penningar och tid besparas.
Så har t. ex. redan vägen mellan New-York och
San Francisco, en af da svåraste och längsta inom
verldshandeln, genom Maurys arbeten blifvit en till
alla sina möjligheter, fördelar och olägenheter
känd farled, så att man ej drar i betänkande att
uppgöra vad om kappseglingar på denna väg. Genom
iakttagande af Maurys anvisningar vinnas på en resa
från Europa till Amerika 10, till Australien 15 och
till California 40 dagar.
Att den rakaste vägen öfver hafvet ej är den, som
leder hastigast till målet, derpå utgör den vanliga
resan till och ifrån Australien ett bevis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
