Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och mycket regelbundna. Endast vid utbrottet af en
storm sjunker qvicksilfret hastigt och förkunnar
sålunda med hög grad af visshet stormens inbrott. I
medelpunkten af en cyklon står det ej sällan 1 till
1 1/2 tum under sin vanliga höjd, ja, i Bengaliska
viken, på skeppet Duke of York, såg man det sjunka
2 tum, då stormen drog förbi. Lufttrycket lär
ofta aftaga så hastigt, att det inuti husen genom
väggarnas springor ej kan minskas lika fort som ute,
hvarigenom skilnaden mellan det tryck, som inifrån
och utifrån verkar på fönsterrutorna, blir så stor,
att dessa springa.
De trakter, som hufvudsakligast hemsökas af det
slags stormar, hvarmed vi hittills syselsatt oss, äro
Mejikanska viken och Antillerna. Cyklonernas banor
i dessa trakter utmärka sig derigenom, att de söder
om norra vändkretsen äro riktade från S.O. till
N.V., men så snart hvirfveln kommit ur det område,
hvaröfver passadvinden blåser, vänder han nästan i
rät vinkel och framgår sedan från S.V. till N.O. I
Bengaliska viken och Kinesiska hafvet äro cykloner
likaledes vanliga. De förekomma här mest vid den
tid, då monsunerna »bryta upp», d. v. s. förändra
riktning. I Karaibiska hafvet äro de talrikast från
juli till oktober.
Ännu återstår att nämna, med hvilken hastighet
luftmassorna hos de tropiska hvirfvelstormarna röra
sig. I våra trakter uppnå de häftigaste stormar
blott en hastighet af 50 till 60 fot i sekunden
eller 5 till 6 mil i timmen. I södra Europa är
redan vindhastigheten hos stormarna större. Den
s. k. borastormen, som blåser i nordlig riktning
vid Adriatiska hafvets norra kusty uppnår redan
60 fot i sekunden, motsvarande 6 mil i timmen,
och åstadkommer ett tryck af 7 till 8 S på hvarje
qvadratfot, men hos de tropiska cyklonerna går
vindhastigheten i medelpunktens granskap ända till
18–25 mil i timmen. Det vid norra ändan af Bengaliska
viken belägna Kalkutta hemsöktes på 1860-talet två
gånger af utomordentligt våldsamma cykloner. Under
den första af dessa, den 5 oktober 1864, visade en
vindmätare, innan han slutligen brast, ett tryck af 25
& på qvadratfoten, men stormen hade ändå ej uppnått
sin höjdpunkt. Af två tunga, murade stenpelare, som
kullkastades, beräknade man, att trycket på hvarje
qvadratfot måste ha uppgått till 30 &,. och antagligen
var det under det våldsammaste ögonblicket ännu något
högre, 48 000 till 49 000 menniskor beräknades ha
omkommit i staden och dess närhet, till större delen
genom de öfversvämningar, som vållades af stormfloden,
hvars höjd var mer än 15 fot. Vid den senare häftiga
orkanen räknade man öfver 1 000 spilda menniskolif
och flera tusen förstörda bygnader.
Långt mindre hastig än hvirfvelrörelsens är den
hastighet, hvarmed hela stormen rör sig i sin
bana. Hos de Vestindiska cyklonerna uppskattas
denna senare i medeltal till 3–5 mil i timmen. Dess
inflytande på vindstyrkan inom cyklonen är lätt att
inse. Om vi nämligen, å nyo hänvisande till fig. 309,
tänka oss stå i stormens medelpunkt, vända åt det
håll, dit den stora pilen är riktad, således mot
N.V., befinner sig luften rätt till höger, d. v. s. i
N.O., i rörelse från S.O. till N.V., både i följd
af hvirfvelrörelsen och den fortskridande rörelsen,
på vår venstra sida deremot, d. v. s. i S.V.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
