Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi få derför ej föreställa oss, att väderleken
öfver allt inom detta ofantliga område är lika. De
synoptiska kartorna hafva ådagalagt, att en
väsentlig skilnad eger rum mellan stormens främre,
d. v. s. östra sida, och den bakre eller vestra. På
den förra finnes ett långt större antal punkter,
der himmeln är mulen, luftens temperatur högre,
fuktigheten större, och det är företrädesvis här
nederbörd faller. Baksidan deremot, der öfvervägande
nordliga vindar råda, utmärkes af klarare himmel,
torrare luft och lägre temperatur.
Vi antaga, att vi befinna oss på en punkt, hvaröfver
en fullt utbildad storm framgår med sin medelpunkt, Om
vi uppmärksamt följa de meteorologiska instrumentens
och väderlekens förändringar, iakttaga vi ett
mer eller mindre hastigt fallande hos barometern,
hvarunder himmeln vanligen mulnar och temperaturen
stiger. Går stormens bana från vester mot öster,
träffas vi först af sydliga eller sydöstliga
vindar, som vanligen medföra nederbörd. Den mulna
fuktiga väderleken fortfar, så länge barometern är i
fallande. När han uppnått sitt lägsta stånd, befinna
vi oss i centrum. Stormen har nu lagt sig betydligt,
men himmeln är ännu mulen. Snart börjar barometern
stiga, sedan vinden förändrats till nordlig eller
nordvestlig, hvarunder vindstyrkan tilltar under
klarnande himmel, tills slutligen observationsorten
genom stormytans förflyttning kommit ur henne och lugn
inträder. Framgår centrum norr om observationsorten,
drar sig vinden från S. genom S.V. och V. till N.V.,
således medsols. Ligger åter medelpunktens bana söder
om orten, blir vindvridningen från S.O. genom Ö. och
N.O. till N., således motsols. I öfrigt iakttagas
ungefär samma förhållanden som på en ort, hvaröfver
centrum framgår.
Hvad vi hittills anfört om de europeiska stormarna
öfverensstämmer delvis med de redan förut framstälda
lagarna för de tropiska cyklonerna. Man har ock
på senare tider velat bevisa, att alla stormar
inom den tempererade zonen lyda samma lagar som
cyklonerna. Dervid stöter man dock på åtskilliga
svårigheter, bland annat den, att hos våra stormar
visserligen de sydliga och vestliga vindarna nästan
alltid finnas, men de nordöstliga och nordliga rätt
ofta saknas, eller, med andra ord, hvirfveln endast
är half. Den östra eller sydöstra hälften kommer
ensamt till utveckling. Barometerkurvorna antyda,
att ett centrum med minskadt lufttryck finnes,
men detta ligger någonstädes i Atlantiska hafvet
och når kanske aldrig Europas vestkust. Stundom kan
centrum ligga långt in i Skandinavien, men hvirfvelns
vestra eller norra sida saknas. Detta förhållande är
på senare tider ofta anmärktr och som regel gäller,
att vi i den tempererade zonen endast kunna iakttaga
ofullständigt utbildade hvirfvelstormar.
Denna åsigt vinner äfven stöd af hvad vi känna om
cyklonerna. Ty äfven hos dem är det den ena sidan,
som är den farligaste, emedan rörelsen der är
ojemförligt mycket hastigare än på den andra. Den
farliga sidan är, såsom vi i det föregående sökt
visa, den, der hvirfvelrörelsen har samma riktning
som medelpunktens framskridande. Tillämpa vi denna
sats på den tempererade zonens hvirfvelstormar,
måste följden blifva en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
