Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om stormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minskning i vindstyrkan på deras nordvestra sida, efter
som stormcentrerna framgå i öfvervägande östlig eller
nordöstlig riktning. Skedde hela stormens förflyttning
med samma hastighet, hvarmed luften rör sig inom sin
cirkelformiga bana, skulle fullständigt lugn råda
på den sida, der hvirfvelrörelsen vore fullständigt
motsatt den fortskridande, och sålunda denna sida
af hvirfveln saknas. Fortskrider nu en storm längs
Europas vestra kust norrut mot Ishafvet, hvilken bana,
såsom vi redan nämt, är en af de vanligaste, kan blott
den ena sidan deraf göra sitt inflytande gällande hos
oss, medan den andra deremot undgår vår uppmärksamhet,
såsom belägen utom vårt observationsfält. Sålunda
visa sig oupphörligt på de synoptiska kartorna
utanför Storbritannien och Norge börjande oväder,
d. v. s. barometerlinierna ligga böjda, som om ett
centrum funnes någonstädes ute i hafvet, vinden är
V. eller S.S.V., och man kan vänta utbrottet af en
fullständig storm öfver norra Europa; men på nästa
dags karta visar sig en jemnare fördelning af trycket,
vindarna äro svagare, och det hotande ovädret har
skingrat sig eller dragit sig öfver hafvet norrut.
Vi kunna ej inlåta oss på någon förklaring af den
kraft, som för vinden framåt i hans bana, eller ange
orsaken till stormarnas uppkomst, men erinra blott
derom, att ingen häftigare rörelse inom atmosferen
är möjlig, utan att lufttrycket på ett ställe är
högre1 än på ett annat. Vore lufttrycket öfver
allt lika högt, skulle lugn råda. Jemvigten stores
derigenom, att på någon punkt ett minskadt eller
ökadt lufttryck uppstår. Ett exempel på det förra har
kartan för den 2 december 1867 lemnat oss; hon visar
nämligen en ganska stark minskning af lufttrycket
inom de innersta kroklinierna. Skulle man upprätta
en synoptisk karta en dag, då barometern, på något
ställe stode ovanligt högt, finge man sannolikt
se en dylik figur framkomma, men med den skilnaden,
att det höga barometerståndet vore beläget i midten
och aftoge utåt. På ställen belägna inom eller på den
innersta linien skulle barometern visa mycket tort,
längre ut tort, så föränderligt o. s. v.
En sådan fördelning af lufttrycket kallar man ett
barometriskt maximum, och genom de synoptiska kartorna
har man funnit, att äfven detta är bestämmande for
vindriktningen i dess närhet. Äfven här försiggår
något liknande en hvirfvelrörelse, men i motsatt led
mot den hittills omtalade, så att luftströmmen kan
tänkas gå medsols eller i samma led som visarna på ett
ur. Detta är dock ej fullt noggrant, ty luften söker
tillika aflägsna sig eller strömma ut från det högre
trycket i midten, och sålunda blir vinden norr om
centrum ej vestlig, utan äfven något sydlig, ungefär
V.S.V., öster derom ej rent nordlig, utan nordlig med
en dragning från vester, således N.N.V. o. s. v. En
dylik dragning i motsatt led eller inåt anmärktes
äfven i närheten af de trakter, der barometern står
ovanligt lågt, såsom i stormarnas medelpunkt.
De rubbningar i lufttryckets fördelning, hvarom
vi nu senast talat, eller de s. k. barometriska
maxima, hafva dock helt annan karakter än deras
förut afhandlade motstycken, hvilkas inre utmärkes
af luftförtunning. Klar luft, hög himmel och låg
temperatur åtfölja dem vanligen, och deras ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
