Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ostronen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Frankrike gjordes 1858 på statens bekostnad ett
storartadt försök att vid S:t Brieuc odla ostron;
andra liknande experiment gjordes vid Toulon och
Cette. Dessa försök anstäldes efter samma metod, som
med framgång användts i sjön Fusaro vid Napoli. Man
hade vid S:t Brieuc, liksom i Fusarosjön, utstrött
skal af ostron och andra muslor på hafsbottnen,
nedsänkt risknippor, på hvilka ostronynglet
skulle fästa sig, och rundt omkring inslagit stora
trästolpar; vid vårtiden utsattes på det sålunda
tillredda stället flera utvuxna ostron. Efter sex
månader undersöktes ostronbanken, och man fann med
förvåning, att alla fasta föremål, de gamla ostronen,
de döda musleskalen och risknipporna ända ut i
de finaste qvistarna (fig. 314) voro öfversållade
af ostronyngel, som efter ett par år blef säljbart
och inbragte 8–10 millioner franc om året. Men de
fortplantade sig ej vidare, och man måste derför
ständigt plantera nya. En östra påstås kunna lägga
2–3 millioner ägg, hvaraf dock i vanliga fall högst
få finna tillräckligt skydd, för att ynglet skall
framkomma och nå vidare utveckling. Flera metoder
till fostrens bevarande försöktes af företagets
intelligente och nitiske ledare, professor Coste.
Bäst lyckades odlingen genom att i vattnet nedsänka
så kallade samlingskistor, der de drägtiga ostronen
inlades på hyllor, 200 ostron i hvarje kista. Der
förökade de sig så, att man i hvarje kista, som
rymde två kubikmeter (= 77 kubikfot) vatten, kunde
årligen uppamma en half million ostronungar, hvilka
utsläptes på ostronbanken och redan efter tre år i
marknaden egde ett värde af 40 000 franc.
I Marennes i Frankrike finnas storartade anstalter,
dock ej för ostronafvel, utan endast för att göda
och färga ostronen. I och för detta ändamål anlades
redan under sextonde århundradet de s. k. claires,
grunda bassänger af mycket olika storlek, omgifna af
något mer än 3 fot höga jordvallar och sins emellan
förbundna genom trärör, s. k. derases.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
