Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kabeljofisket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungefär 100 och på bredden af 34 svenska mil. Om
vintern drar sig torsken tillbaka till djupet, om
våren kommer han åter upp mot grunden, och då börja
äfven flottorna med hans förföljare att inställa sig.
Vid Islands och Norges kust varar den hufvudsakligaste
torskfångsten från februari till slutet af mars,
vid Newfoundland från början af juli till slutet af
augusti. Linan i backan är ungefär 200 famnar lång,
och vid denna hänger en mängd krokar på korta snören,
känsor. Krokarna agnas med småfisk, stycken af
fiskkött, krabbor, sandmaskar och dylikt. Härtill
användes i synnerhet dvergtorsken, den så kallade
kaplanen (gadus minutus), och kabeljofångsten är i
högst väsentlig grad beroende af fisket af denna art.
Backan nedsänkes mot bottnen medelst vigter, och några
tomma tunnor, som med långa linor blifvit fästa vid
henne, utmärka stället, der hon ligger. Tid efter
annan tages hon upp, då man borttager fångsten. Ett
annat sätt att fiska är att fästa backan eller enkla
kroksnören vid båtarna, och kabeljon biter då, medan
man ror. När de fartyg, som utgått på detta fiske,
kommit till en plats, som visar sig fiskrik, lägger
man dem för ankar, fiskarne nedsläppa sina snören
framför sig i hafvet, hala qvickt upp hvarje fisk,
som nappat, köra en träpinne i hans gap, kasta honom
bakom sig och släppa åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
