Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvalarna och hvalfångsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men lyckas blott några stycken genombryta båtlinien,
följer dem hela »skolan» ögonblickligen, och jägarna
få då se sig om efter fångsten. Stora hvalar komma
sällan så nära kusten och låta ej heller så lätt
drifva sig på stranden. Vid jagten från kusten, liksom
från fartyg, måste dessa förföljas och dödas efter
konstens regler. Emellertid drifves äfven denna fångst
med fördel vid många öar och kuststräckor i Atlantiska
och Stilla hafven, och då den dyra utrustningen af
fartyg och manskap här ej kommer i fråga, har man en
rätt vacker vinst deraf.
De amerikanska fartyg, som utsändas på längre
kryssfärder, syselsätta sig hufvudsakligen endast med
att jaga tre arter af hvalar, nämligen nordhvalen,
räthvalen och kaskeloten. Vid lägliga tillfällen
fånga de äfven puckelhvalar, gråryggen eller den
californiska hvalen och grindhvalen.
Nordhvalen eller grönlandshvalen (bogenkopf,
bowheadwhale, balaena mysticetus) lefver egentligen
.endast i den höga norden i närheten af isen *). Han
blir 40–60 fot lång, hans späcklager är 10–16 tum
tjockt, hans »fiskben» blir ända till 17 fot långt
och hans stjert ända till 27 fot bred. Han är den
bästa bardhval, väger kanske till och med 1 800
centner. Späcklagret ensamt uppgår till 500–700
centner, och fiskbenet (hvaraf 330–350 skifvor sitta
på hvar sida af öfverkäken) går stundom upp till 35
centner. Han är rädd och fredlig.
Räthvalen (rightwhale), under hvilket namn man
sannolikt sammanfattat flera arter **), finnes i båda
hemisferernas tempererade haf. Han går aldrig in i
Ishafvet och aldrig i tropikerna, kan följaktligen
ej heller passera eqvatorn. Räthvalen är till sin
kroppsform mycket lik nordhvalen och lemnar äfven nära
nog lika god vinst af trän; hans fiskben är deremot
något kortare och tjockare. Han är temligen ondsint
och slår med stjerten efter båtarna.
Kaskeloten, pottfisken (spermwhale, physeter eller
catodon macrocephalus) är en tandhval, som endast
finnes i de tropiska hafven och de varma häfsströmmar,
som från dessa utgå***). Han blir ända till 75 fot
lång, med den öfre delen af hufvudet ohyggligt stor
och tjock, men en lång, smal underkäk, i hvilken sitta
48 till 52 kraftiga skålpunds tunga tänder. Han lemnar
den bästa tranen. Hvalraten eller spermaceti, som
tages ur håligheter i det oformliga hufvudet, stelnar
lätt till en fast massa och förarbetas i synnerhet
till ljus, men användes äfven inom medicinen och
kosmetiken samt betalas ganska högt. En sjuklig
afsöndring från hans tarmar, den så kallade ambran,
som nu för tiden hufvudsakligen endast användes
inom parfymerierna, är mycket sällsynt och derför
utomordentligt dyr. Kaskeloten är hafvets
*) Han går dock ned i Kordsjön och har t. ex. blifvit
sedd både vid Skotland och Shetlandsöarna.
**) Antagligen afser författaren härvid i främsta
rummet balaena biscayensis och eu-bal aena australis,
den förra tillhörande norra, den senare södra
hemisferen.
***) Han är ock sedd vid Skotland och uppgifves till
och med förekomma vid Grönland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
