Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöfågelsjagten - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna fågel i de antarktiska delarna både af Atlanten
och Stilla oceanen. Det är en hafsfågel, som söker
sig till öarna och landuddarna endast för att lägga
sitt ägg. Vingarna äro ofullständigt utbildade,
och vingfjädrarna likna fransade hornfjäll. All
flygt är derför omöjlig; deremot dyker och simmar
fågeln desto bättre, då vingstumparna tjena honom
till åror. Som fötterna befinna sig mycket långt
bakut på kroppen, har fågeln ej ringa möda att gå,
och på det torra sitter han helst med upprätt kropp
stödd äfven på stjerten. I denna ställning rufvar
också honan sitt ägg, eller bär hon det med sig,
inhöljdt i hennes fjädrar.
Hos dessa fåglar värderar man högt de täta
fjäderpelsarna (i synnerhet halsstycket), hvilka
användas till prydnader; skinnen bearbetas till
pungar. Jagten är utan alla svårigheter. Jägaren
öfverraskar fåglarna på land, och tröga, som de der
äro, låta de honom komma alldeles inpå sig och falla
för ett slag af hans käpp.
Vi ha att omnämna ännu en fågel, som ofta omtalas
af gurmander och hvilken man för hans egendomliga
häckplats och föda (tång och hafsdjur) skulle kunna
räkna till hafsfåglarna. Menniskan röfvar hans bo
för att äta det. Denna fågel är salanganen,
ett slags tornsvala, hvars bo på Japan, i Kina och
Indien är som en läckerhet eftersökt och står högt
i pris. Salangansvalan häckar i djupa berghålor och
klyftor vid hafsstranden, och att röfva hennes bo är
derför också ofta ett halsbrytande företag. Man samlar
dessa svalbon tre gånger om året, så snart ungarna
blifvit flygga. Bona äro ljusa och genomskinliga,
som vore de gjorda af hårdnadt slem. Största delen af
deras bygnadsämne utgöres också af spott från de under
tungan liggande spottkörtlarna. Man använder dem till
soppor. Deras smak är fadd, och deras hufvudsakliga
värde ligger i inbillningen.
-
Färskvattensfisket.
Detta fiske står i många hänseenden i ett större
beroende af menniskans åtgöranden. Somliga arter ha
sedan århundraden varit föremål för hennes omsorger
och på detta sätt trädt i nästan samma förhållande
till henne som de egentliga husdjuren, oaktadt
fiskarnas låga själsförmögenheter gjort det
omöjligt att i högre grad utveckla de instinkter,
på hvilka husdjurs förhållandet beror. Odlingen
af de tama fiskarna bedrifves i särskildt dertill
inrättade dammar och förutsätter uppdragandet af
goda afvelsfiskar som grundvalen för en fördelaktig
odling. Denna odling syselsätter sig hufvudsakligast
med den vanliga karpen, som i många trakter är det
enda föremålet derför. Men om vi under begreppet
odling af sötvattensfisk innefatta flod- och
insjöfisket i allmänhet, så vidt detta kan genom
konstens medel befrämjas, ehuru det ej syselsätter
sig med det egentliga uppfödandet af fiskarna,
måste vi äfven erinra om ett stort antal af karpens
samslägtingar. Utrymmet tillåter oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
